Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    ❯ Ledare 5 september

    Vad gör vi om maten tar slut

    Ungefär en vecka tar det innan maten tar slut i Sverige utifrån dagens förhållanden. Om transportsystemet kollapsar blir det tomt i hyllorna redan efter ett dygn, skriver Susanne Gäre.

    Vi blir fler och fler som reflekterar över sårbarheten i jordbruket och hur lätt det är att slå ut hela livsmedelskedjan. Men ändå är det obegripligt många som inte ens ställer frågan – vad gör vi om maten tar slut?

    Det vi har framför ögonen tar vi för självklart. Därför ser i synnerhet storstadsbor, med välfyllda hyllor i alla butiker, varuhus och stormarknader, över huvud taget inget hot om matbrist.

    Men vi vet att om broarna kapas blir vi strandsatta med omedelbar verkan. Vi har inga lager längre, det mesta finns i rullande transporter. Vi ser det inte längre nödvändigt att ha lager hemma, skafferierna har försvunnit, vi konserverar inte längre som förr. Vi är helt enkelt beroende av att handla mer eller mindre varje dag, eller i varje fall en gång i veckan.

    Just ungefär en vecka tar det innan maten tar slut i Sverige utifrån dagens förhållanden. Om transportsystemet kollapsar blir det tomt i hyllorna redan efter ett dygn. Om transportsystemet är intakt, men vi klipps av och isoleras från all import, klarar vi oss tio, kanske tolv dagar. Detta under förutsättning att vi har oljebaserade drivmedel.



    Men det finns de som arbetar med att råda bot på den här strukturen. Det bevisades bland annat på det seminarium som Hushållningssällskapet anordnade på Bjärsjölagård i slutet av juni – Vad händer om maten tar slut?

    Där redogjorde Annicki Oscarsson, kommunalråd (KD) i Ödeshög för projektet Rätt och slätt. Det är ett projekt som går ut på att Ödeshög genom att påverka den offentliga upphandlingen lyckas med att få in mer och mer närodlad mat i skolor, på sjukhus och inom äldrevården.

    Rätt och slätt lyckas uppnå sina mål tack var ett samarbete mellan LRF, andra kommuner och en ständig dialog med producenterna. Målet är att 80 procent av den offentliga maten i kommunen ska vara svensk och att 50 procent ska vara närodlad år 2025.

    På samma seminarium informerade Marcus Borgström, lantbruksråd i Finland, om hur finnarna ser på sin livsmedelsförsörjning. De är också med i EU men visa av historien har de en mycket högre självförsörjningsgrad än grannen Sverige. De har också ett annat kristänkande och har organiserat sig för att möta en eventuell kris.

    Den finska myndigheten, Försörjningsberedskapscentralen, ska ombesörja att det exempelvis finns utsäde två år framåt i lager och att det finns växtskyddsmedel och foderråvaror. 500 gårdar ingår i verksamheten och återkommande samarbetsövningar genomförs. Finansiering av allt detta finns med i den årliga statsbudgeten.

    I Sverige börjar det gå upp för oss att mer behöver göras. Men det går långsamt och långt fler behöver få upp ögonen.

    Kommentarer

    Genom att kommentera på ATL.nu så godkänner du våra regler.

    Till toppen