Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    ❯ Ledare 26 april 2005

    Sök stöd för naturbetesmark

    Även om det inte alltid är solklart vad samhället begär av jordbruket är det tämligen klart på en punkt: samhället vill ha öppna landskap och biologisk mångfald.

    Förbuskning ska motverkas, på det att stressade stadsbor ska finna vederkvickelse i en natur som tilltalar ögat. Att behålla landskapstyper som minner om det gamla bondesamhället, med lövhagar och ängar med rik flora är en förvisso angelägen uppgift, men svår när lönsamheten vacklar.
    Alltså utgår olika typer av stöd för att det ska bli ekonomiskt möjligt för markägaren att bevara beteshagarna. Och den bästa naturvårdaren är betesdjuret.

    Men inte sällan innebär samhällets uppdrag målkonflikter, som strävan efter både billigaste möjliga mat och världens strängaste djurskydd och miljöregler. Reformen av EU:s jordbrukspolitik innebär en ny paradox: den önskvärda betningen kan bli svår att få till i önskad utsträckning.

    Det nya gårdsstödet bygger på stödrätter som lantbrukaren nu har sökt, men man får inte söka stöd för mer mark än vad man kan sköta. Det innebär att de lantbrukare som är tveksamma om de kan uppfylla kravet på att naturbetesmark ska betas inte söker stödrätter för naturbetesmarken. Den hamnar därför utanför gårdsstödet för tid och evighet, eller rättare sagt så länge stödsystemet finns.
    Det innebär också att den betesmarken blir garanterat obetad eftersom det inte är lönsamt för lantbrukaren att ha djur utan stödet på 1 100 kronor per hektar samt eventuellt miljöstöd. Förmodligen också för tid och evighet. Alltså raka motsatsen till vad samhället efterfrågar.

    Det är nu som stödrätterna lägg fast. Det finns därför anledning att vara extra noggrann. Det torde vara en fördel för lantbruket i stort om alla som har möjlighet söker stödrätter för full areal. Varje krona som kommer lantbruket till godo är välkommen. Inte minst med tanke på vad som händer när gården ska säljas, mark utan stödrätt kan knappast vara någon prishöjare.



    Ett problem är att det råder brist på betesdjur. Även om man i dag bestämmer sig att föda upp djur i syfte att låta dem hävda naturbetesmark, på egen eller annans gård, tar det tid innan de kan släppas på. En nyhet är emellertid att betesdjur inte behöver vara detsamma som nötkreatur, också hästen är godkänd som putsare av naturbetesmark.

    SAM-blanketten ska vara på länsstyrelsen i morgon den 27 april, efter en veckas förlängd ansökningstid. För den som är osäker på om ansökan ska omfatta naturbetesmarken finns en tidsfrist: det går att ändra i ansökan fram till den 15 juni.

    Lars Vernersson

    Till toppen