Gå till innehåll
  • svg_commentsatlicons_arrow-11atlicons_arrowsvg_facebooksvg_linkedinsvg_mailatlicons_menuatlicons_molnigtsvg_playsvg_searchatliconssvg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login atlicons_like
    ❯ Ledare 10 februari

    Sjukdomsproblem tas inte på allvar

    Vi börjar se konturerna av klimatförändringarnas spår men har ingen aning om vilka konsekvenserna blir.

    I klimatförändringens spår ökar risken för skadegörare och sjukdomar på såväl växter som djur. Högre temperatur och annat nederbördsmönster ändrar förutsättningarna. Vi börjar se konturerna av dessa förändringar, men har ingen aning om vilka konsekvenserna blir om några decennier. Risken är stor att myndigheter och lagstiftning inte hänger med.

    Nyligen skrev vi om att man har upptäckt en ny svampsjukdom på tall. Att snabbt ta ner det angripna beståndet innan sjukdomen sprids är självklart det bästa. Men det visar sig då att det inte finns något sätt att ersätta skogsägaren för förlusten om så måste ske. Det är så klart en brist.

    Djuruppfödningen är utsatt för många sjukdomar och det finns många exempel på ökade angrepp. För några veckor sedan drabbade fågelinfluensan en stor äggproducent med konsekvensen att över 200 000 höns måste avlivas. Beredskapen för så stora insatser har varit låg, men ständiga påminnelser som denna borde höja den väsentligt över hela landet.

    Eftersom fågelinfluensan lyder under epizootilagen ersätts hela saneringen men endast halva produktionsbortfallet. Ändå uppskattar företaget förlusten till 10 miljoner kronor. Dessutom är det naturligtvis en oerhörd psykisk påfrestning, precis som för alla som drabbas av sådana katastrofer på gården.



    Förra året betalade Jordbruksverket ut 46 miljoner kronor i ersättning för utbrott av smittsamma sjukdomar, mer än på många år. En sjukdom som ökar i omfattning är salmonella. Vi har ett bra utgångsläge med vår salmonelladisciplin. Den är fortsatt mycket viktig men kommer förmodligen att kosta mer att underhålla än vad den gjort hittills.

    I salmonellafallet får den enskilde företagaren stå för en större del av notan än om han drabbas av en epizooti, till exempel en del av saneringskostnaderna Upprepade angrepp urholkar snabbt ekonomin i företaget. Att det tar flera år att få pengar från Jordbruksverket gör pinan värre.

    Det finns gott om exempel som visar att beredskapen inte är tillräcklig och åtgärderna inte helt genomtänkta. Livsmedelsstrategin borde ha lyft problemet med ett ökat sjukdomstryck. Det är angeläget och växande problem och det påverkar företagens ekonomi mer och mer. Det innebär ökade kostnader för att försäkra sig och skydda sig mot angrepp. Dessutom är det större risk för den stora smällen som hotar företagets existens.

    Så här läser du vidare

    Är du redan prenumerant? Logga in här för att läsa vidare


    Bli prenumerant på ATL Premium så ger vi dig ännu mera

    • Utvald kvalitetsläsning
    • Viktiga analyser och extramaterial
    • Nyhetsbrev med chefredaktörens bästa tips
    • ATLs e-tidning kvällen före tidningsdag
    Prova-på-pris
    49:-/mån
    • 3 mån för bara 147 kr (ord pris 297 kr)
    • Ingen bindningstid
    • Spara 150 kr
    Till toppen