Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    ❯ Ledare 10 mars

    Redan nu dags att påverka 2020-talets jordbrukspolitik

    Den av kommissionen uttryckta viljan är att politiken ska bli enklare, bättre på att hantera risk och mer utformad för att locka unga till branschen.

    Även om den nu gällande versionen av EU:s jordbrukspolitik knappt satt sig börjar diskussionerna om vilken riktning den kan komma att ta från 2021 och framåt. Vi är snart där.

    Har du berättat för EU-kommissionen hur du vill att jordbrukspolitiken ska se ut på 2020-talet? 10 000 andra redan gjort det, på de två veckor som man har haft chansen. Kommissionen har inbjudit till så kallat samråd och har därför lagt ut en webbenkät på sin hemsida där man kan uttrycka sina åsikter.

    Den av kommissionen uttryckta viljan är att politiken ska bli enklare, bättre på att hantera risk och mer utformad för att locka unga till branschen. Att riktningen också går från generella stöd som gårdsstöd till betalning för olika prestationer som gynnar miljön och bygden ligger också i tiden.

    En enklare politik vore verkligen en välgärning. Det är det stora misslyckandet med nu gällande period, både i EU och i den svenska tillämpningen. Det blev en labyrint som Jordbruksverkets datorer inte har hittat ut ur ännu.



    Under en lång tid fick EU:s jordbrukspolitik anpassas till ett växande EU med allt fler medlemsländer. Nu krymper EU och det medför andra problem. Att våra kamrater på de brittiska öarna lämnar unionen kommer att påverka. En stark nettobetalare ger sig av och det är ingen vågad gissning att det kommer att bli mindre pengar till jordbrukspolitiken.

    Faktum är att Cap som andel av EU:s bruttonationalprodukt har fallit kontinuerligt i många år och är nu inte mer än 0,3 procent. Det skärpta säkerhetsläget i Europa har aktualiserat Natos mål att 2 procent av ett lands BNP ska gå till försvaret. Då är 0,3 procent inte mycket pengar till en sektor som ger livsmedel och en på alla sätt levande landsbygd med alla dess värden. Det borde värderas högre inom EU.

    Det gäller även Sverige. Enligt den färska livsmedelsstrategin ska den svenska livsmedelsproduktionen växa. Det är bra men det gör sig inte självt. Politikens pengar står faktiskt för större delen av driftsöverskottet i det svenska jordbruket. Det är i sig ett bekymmer och definitivt ett bekymmer varje gång politiken ska förnyas. Man måste ta hänsyn till det om livsmedelsstrategins mål ska förverkligas.

    Det rimmar illa med att svenska regeringar oavsett färg alltid har velat krympa EU:s jordbrukspolitik. Nu borde det bli andra tongångar och livsmedelsstrategin borde alltså märkas. Regeringen måste alltså kämpa hårt för en stark jordbrukspolitik i EU. Annars lever den inte upp till sina löften.

    Tord Karlsson

    Fotnot: Här finns enkäten om jordbrukspolitiken:

    https://ec.europa.eu/agriculture/consultations/cap-modernising/2017_sv

    Till toppen