Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    ❯ Ledare 14 juni 2012

    Onödigt med förbud mot uppbundna kor

    Landshövding Eva Erikssons utredning om en ny djurskyddslag har varit på remiss i ett halvår och synpunkter har i vederbörlig ordning lämnats.

    Mottagandet har varit rätt positivt; dess inriktning mot en mer målstyrd och mindre detaljreglerad lag har välkomnats. Men många höjer också varnande fingrar.

    Förslaget om utfasning av mjölkproduktion med uppbundna kor är ett av de mest uppmärksammade. Jordbruksverket föreslås få uppdraget att fastställa en lämplig övergångsperiod. Frågan har som så många andra minst två sidor.

    Å ena sidan skulle ett förbud och en kort omställningsperiod snabba på strukturrationaliseringen i mjölkproduktionen. Sverige släpar efter där.

    Å andra sidan skulle det innebära att många lägger av i förtid med mjölkproduktion, vilket vore ytterst olyckligt med tanke på att trenden redan är nedåtgående.



    Att djurens välfärd i uppbundna lagårdar skulle vara så dålig att ett förbud vore motiverat håller inte. Dessutom är mjölkproduktion i mindre besättningar i mellanbygder den sista kopplingen till verkligheten när svenskt jordbruk ska marknadsföras som i Bregottreklamen.

    Slutsatsen är att ett förbud mot uppbundna kor är onödigt. Avvecklingen av små besättningar sköter sig självt redan, och det onödigt fort.

    Överhuvudtaget måste konkurrenskraftsfrågan väga tungt när regeringen nu ska besluta om och hur utredningens slutsatser ska omsättas i praktiken.

    Alla är överens om att jordbrukets djur ska behandlas väl, men alla måste också vara överens om att den höga svenska nivån på djurskyddet inte har inneburit något lyft för näringen.

    Hur villiga konsumenterna, svenska och utländska, är att betala för djuromsorgen framgår till exempel av ett färskt pressmeddelande från Jordbruksverket:

    ”Den svenska produktionen av griskött har minskat med 17 procent sedan EU-inträdet samtidigt som importen ökat med 332 procent.”

    Att i ett sådant läge göra ändringar som ytterligare fördyrar svensk djuruppfödning är oacceptabelt.

    Dessutom: lagen är en sak, tillsynen en annan. Det är beträffande tillsynen och den rättsliga processen i de fall djurägaren anses vara klandervärd som de stora insatserna behöver göras i fråga om djurskydd.

    Till toppen