Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Ledare 12 juni

    Onödig och tung byråkrati för turistföretagen

    De nya reglerna för personalliggare innebär en rejäl ny administrativ börda, särskilt för familjeföretag på landsbygden, anser ATL:s ledarskribent Hanna Marie Björklund.

    Den 1 juli införs nya regler för personalliggare. De är totalt oproportionerliga vad gäller krångel och administration särskilt för små familjeföretag på landet.

    Personalliggare är ett fenomen som alla som arbetat i vissa branscher väl känner igen. Det är en bok där man skriver in vilka anställda som för tillfället befinner sig på arbetsplatsen. Skulle en kontroll ske och de som är på plats inte är inskrivna väntar böter.

    Allt detta har till syfte att stävja svartarbete. Regeringen anser dock att det finns än mer att göra och kommer den 1 juli i år att utöka reglerna.

    I dag gäller redan dessa regler för branscher som bygg och hotell och restaurang men efter den 1 juli utökas det ytterligare. Hade makthavarna verkligen velat komma till rätta med svartarbete hade de kunnat fokusera på att skapa ett digitalt system för inskrivning som sedan kan kopplas till skattedeklaration och arbetstillstånd. Då hade siffrorna tjänat som kontroll och inte bara varit en formalitet.

    Nu införs andra skärpningar. Tidigare har ägaren av exempelvis ett café inte behövt skriva in sig själv eftersom hen inte alltid är anställd på samma sätt och dessutom ofta glider in i och ut ur verksamheten. Nu måste även ägare, ägarens familj och andra som jobbar utan lön skriva in sig. Det gäller även om arbetsuppgifterna är mycket kortvariga, som att plocka ur en diskmaskin.

    På landsbygden förekommer det inte sällan att hushåll drygar ut inkomsten från ett jordbruk eller annan liknande verksamhet med att ha café, restaurang, eller erbjuda övernattning i vissa perioder. Dessa ligger ofta på samma ställe som familjen bor, ägarna tar inte ut någon timlön utan jobbar vid behov. Även barnen kanske rycker in och hjälper till om det behövs, ibland utan lön.

    Det är ett sätt att bedriva verksamhet på som alla som har haft familjeföretag känner igen. Det är inte här mängder av uteblivna skatteintäkter finns. Att försöka hitta och klämma till familjeföretag där en 13-åring får tjugo kronor kontant för att hjälpa till att bära lådor är inte vad staten borde prioritera att kontrollera.

    De nya reglerna för personalliggare innebär en rejäl ny administrativ börda, särskilt för just dem som driver familjeföretag på landsbygden och som bor och jobbar på samma plats. Proportionerna saknas helt, en ökning av administrativ arbetsbörda för att motverka ett litet problem.

    En av Sveriges största undersökningar kring företag, ”Företagens villkor och verklighet”, visade 2017 att det är just hotell- och restaurangföretag som har störst tillväxtvilja, och att ”lagar och myndighetsregler” tillsammans med skattelagstiftningen är de största problemen för särskilt små företag för att växa.

    De nya reglerna för personalliggare kommer bara förvärra den situationen ytterligare. Det är svårt att komma ifrån känslan av att den är utformad av storstadsbyråkrater som inte har någon förståelse för familjeföretagen på landet och deras verklighet.

    LÄS OCKSÅ: Ska locka turister till skogsbruketLÄS OCKSÅ: Elever ska få naturturism på schematLÄS OCKSÅ: Så ska de locka turister till häst

    Detta är en ledartext i ATL, lantbrukets affärstidning. Det betyder att den speglar ledarsidans uppfattning i en fråga. Läs mer om ATL:s publicistiska målsättning här!

    Kommentarer

    Genom att kommentera på Atl så godkänner du våra regler.

    Till toppen