Gå till innehåll
  • svg_commentsatlicons_arrow-11atlicons_arrowsvg_facebooksvg_linkedinsvg_mailatlicons_menuatlicons_molnigtsvg_playsvg_searchatliconssvg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login atlicons_like
    ❯ Ledare 3 mars

    Nödvändiga nysatsningar på svenskt nötkött

    Det svenska nötköttet är hett. Glädjande nog är det inte bara ungtjurarna med finköttet som ger en bra bonus jämfört med länderna i övriga EU.

    FOTO: Illustration: iStock

    Särskilt anmärkningsvärt är det att koköttet betalas nästan lika bra, vilket var otänkbart för tio år sedan.

    Svenskeffekten kom sommaren 2015 och firar snart tvåårsjubileum. Rädslan finns att effekten plötsligt ska utplånas, att intresset för att betala mer för det svenska köttet ska gå över eller att växelkursen ändras eller importköttet får högre kvalitet så att importen tar fart igen.

    Det är en känslig balans. I fjol ökade importen av nötkött med någon procent, särskilt var det importen från Irland som ökade. Vår ganska blygsamma export minskade dock, sammantaget lite av ett varningstecken.

    Stora delar av det politiska etablissemanget tycker om att hylla det svenskproducerade. Det har varit en skamfläck att riksdagens egen restaurang inte kunnat servera svenskt kött. Tydligen blir det nu ändring på det, en självklar städaktion. Det finns mycket sådan städning att göra.



    Köttuppfödning med am- och dikor fick ett rejält uppsving i och med de jordbrukspolitiska besluten på 1990-talet och gynnades även i fortsättningen efter Sveriges inträde i EU. Medan mjölkproduktionen har minskat kraftigt såväl i antal gårdar som antal djur de senaste 25 åren, fortsätter dikorna och deras avkommor att hålla landskapet i någorlunda gott skick.

    Det fanns 25 000 mjölkgårdar 1990, nu är de färre än 4 000. Det fanns 11 000 dikogårdar då, i dag är de i stort sett lika många. Antalet kor per gård har ökat något men är fortfarande lågt med i genomsnitt 18 kor. Det är fortfarande en småskalig produktion, vilket ger en fin naturvård på många ställen, men också ojämn kvalitet på köttet, vilket har varit ett av branschens problem.

    Nyrekryteringen har varit måttlig, och mest kommit från mjölkgårdar som lägger om, ofta en mjuklandning inför pensionen. Normalläget har varit att en köttuppfödning inte kan räkna hem en kalkyl som bygger på större investeringar.

    Därför är det glädjande att i dagens ATL läsa om en ung lantbrukare som satsar på en ny gård och en ny besättning. Bra också att en bank tror på kalkylen och gör satsningen möjlig.

    I takt med att små besättningar försvinner behövs de som vågar satsa rejält. Det finns investeringsstöd att söka. Under perioden 2014–2020 finns 2,3 miljarder avsatt för investeringar i om- och nybyggnation för jordbruk och trädgård som helhet. Det finns pengar kvar att söka och köttproduktionen ska självklart få en del av den kakan.

    Då gäller det också att fortsätta att vårda hemmamarknaden och få betalt för mervärdet.

    Så här läser du vidare

    Är du redan prenumerant? Logga in här för att läsa vidare


    Bli prenumerant på ATL Premium så ger vi dig ännu mera

    • Utvald kvalitetsläsning
    • Viktiga analyser och extramaterial
    • Nyhetsbrev med chefredaktörens bästa tips
    • ATLs e-tidning kvällen före tidningsdag
    Prova-på-pris
    49:-/mån
    • 3 mån för bara 147 kr (ord pris 297 kr)
    • Ingen bindningstid
    • Spara 150 kr
    Till toppen