Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Ledare 13 juli

    Likviditetskris i torkans spår

    Torkan har gett upphov till en rejäl kris för att inte säga katastrof för lantbruket. Staten och EU måste nu visa handlingskraft för att så långt det är möjligt mildra de ekonomiska konsekvenserna av den långvariga torkan.

    FOTO: Big_Ryan

    Regeringen för samtal med EU-kommissionen om krisstöd och att få höja förskotten på lantbrukarstöden från 75 till 85 procent. Det är bra, alla initiativ som kan öka lantbrukets likviditet är mer än välkomna.

    Till hösten när den fulla vidden av torkans konsekvenser för spannmålsodlingen blir kända kommer likviditetskrisen med stor sannolikhet att bli akut, inte minst för många spannmålsgårdar. Ett högre pris kan kompensera en lägre skörd, men knappast de låga skördenivåer som nu verkar vara aktuella. Till detta kommer problematiken med kontrakt på spannmål som sålts innan skörd, men som inte kan uppfyllas utan måste lösas till en hög kostnad.

    Detta sammantaget kommer att ge lantbruket likviditetsproblem som förutsätter samarbetsvilliga banker, spannmålshandlare och leverantörer av insatsvaror. Från statens sida måste alla tänkbara åtgärdsförslag, som skatterabatter och direkta krisstöd övervägas.

    Hittills har fokus varit på den borttorkade vallskörden och slaktköer som sträcker sig in över nästa år. Problemen för animalieproduktionen kommer att kvarstå när spannmålsskörden börjar och uppmärksamheten flyttas till den. När spannmålsavräkningarna kommer så lär fokus skiftas till lantbrukets ekonomi.

    Årets torka kommer att skörda offer. Alltför många av landets lantbruksföretag har inte ekonomi nog att överleva ett dåligt år utan att skjuta till pengar.

    Lantbrukets långsiktiga ekonomiska förutsättningar är något som torkan borde få upp på bordet. Det sades förr att en bonde ska ha en skörd på åkern, en på logen och en på banken. Idag är det snarare så att banken äger det mesta av gården och maskinerna, skörden på logen är såld mot förskott och skörden på åkern är helt kreditfinansierad.

    Många år av dålig lönsamhet har gjort många lantbruksföretag ekonomiskt svaga och beroende av andra inkomstkällor. Tillspetsat kan man säga att vinterns snöröjning finansierar odlingen. Större brukningsenheter och mer specialiserad produktion ökar risken ännu mer. Med normalt svag lönsamhet i odlingen kommer det att ta många år att betala av ett förlustår.

    Allt fler politiker vill öka självförsörjningsgraden av livsmedel. En av de viktigaste beredskapsfrågorna är att Sverige har ekonomiskt robusta lantbruksföretag. Lönsamheten har varit alldeles för låg under alltför många år. Ett krisår blir detta extra tydligt. Det är bra och nödvändigt med akuta åtgärder i torkans spår men på lång sikt är ekonomiskt starka lantbruk den bästa garanten för uthållig och ökad svensk livsmedelsproduktion.

    Detta är en ledartext i ATL, lantbrukets affärstidning. Det betyder att den speglar ledarsidans uppfattning i en fråga. Läs mer om ATL:s publicistiska målsättning här!

    Kommentarer

    Genom att kommentera på Atl så godkänner du våra regler.

    Läs mer om

    Till toppen