Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Ledare 10 november

    Låt inte danskarna knäcka biogasen

    Det brådskar med en lösning för den svenska biogasen annars hotar en kapitalförstöring av stora mått, skriver ATL:s ledarskribent Tord Karlsson.

    Drömmen om att jordbruket ska bidra till Sveriges energiförsörjning har utvecklats till en mardröm. Ända sedan avregleringen av jordbruket i början av 1990-talet fanns idén om att energi skulle bli ytterligare ett intäktsben och ett sätt att sprida riskerna i företaget. Spannmål, kött och mjölk till världsmarknadspriser är inte en stabil grund att stå på.

    Det gick sådär. Den uppblåsta salixsatsningen blev en tummetott och vindkraftverken går med förlust. RME som drivmedel från raps hankar sig fram men hotas av nya förslag från EU-kommissionen. Etanolvete fungerar bra efter många förlustår. Men då beror det på att spriten exporteras till Tyskland som har en bättre stödpolitik. Även för etanolen hotar nya politiska förslag.

    Till denna långa ledsamma lista kan vi nu foga biogasen. Svensk biogas produceras främst av gödsel och avfall men i vissa fall fungerar det bra även med vall och andra grödor från åkern, bra för växtföljd och markstruktur.

    Den senaste nyheten är att den två år gamla biogasanläggningen i skånska Jordberga går på sparlåga, utslagen av dansk konkurrens. Danskarna drar nytta av det danska stödet till biogasproduktion och dessutom av det svenska konsumtionsstödet. Dubbelt upp jämfört med vad svenska producenter får.

    Samordnings- och energiminister Ibrahim Baylan tycker i och för sig att det är olyckligt om svensk biogas slås ut men det händer inget. EU har inget att invända trots att det verkligen stör den fria konkurrensen. Det är klart att danskarna tar chansen.

    Det belyser tveksamheten och hattandet hit och dit i energifrågan, och oförmågan att ställa upp långsiktigt hållbara spelregler. Fast de behövs, inte minst för att målet är att vi i Sverige ska ha en fossiloberoende fordonsflotta 2030.

    Det händer mycket på området. Elbilar tar mer och mer av marknaden, HVO-produktionen ökar och det forskas på nya typer av ickefossila bränslen. Men det räcker inte. För att klara målet redan till 2030 måste även etanol och biogas bidra. Deras bidrag får inte falla på orättvisa stödsystem.

    Svaret från regeringen är att man ska analysera situationen och dessutom utreda biogasens långsiktiga förutsättningar. Det brådskar med en lösning annars hotar en kapitalförstöring av stora mått.

    Det är svårt nog att parera teknikutvecklingen och föränderliga marknader utan att politiska klantigheter ska förstöra kalkylen. Innan jordbruket gör en större satsning på energiområdet krävs det långsiktiga spelregler som vi ännu inte har sett skymten av. Och att binda kapital i riskfyllda investeringar, som biogasanläggningar och vindkraftverk har visat sig vara, kommer knappast på fråga.

    Detta är en ledartext i ATL, lantbrukets affärstidning. Det betyder att den speglar ledarsidans uppfattning i en fråga. Läs mer om ATL:s publicistiska målsättning här!

    Läs mer om

    Så här läser du vidare

    Är du redan prenumerant? för att läsa vidare


    Bli prenumerant på ATL Premium så ger vi dig ännu mera

    • Obegränsad läsning – alla artiklar på atl.nu
    • Viktiga analyser och extramaterial
    • Nyhetsbrev med chefredaktörens bästa tips
    • ATLs e-tidning kvällen före tidningsdag
    • Spara 98 kr! Ord pris 99 kr/mån
    • Bekväm tillsvidareprenumeration
    • Avsluta när du vill. Ingen bindningstid

    1 kr första månaden. Därefter betalar du 99 kr/mån. Avsluta när du vill.

    Till toppen