Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    ❯ Ledare 16 juni

    Långt kvar till snabbt bredband för alla

    Det är sedan i fjol fastslaget att hela Sveriges befolkning ska ha tillgång till ett snabbt bredband senast 2025. I städer och större orter har utbyggnaden gått snabbt, på landsbygden är det betydligt trögare.

    FOTO: Trifonenko

    Det har resulterat i en stor skillnad mellan tätorterna där 78 procent av invånarna har snabbt bredband och landsbygden där 22 procent har samma tillgång.

    Utan tillgång till snabbt och pålitligt bredband är det svårt att delta i samhället fullt ut och ännu svårare att driva företag. Det är alltså en enormt viktig demokratifråga där landsbygden har hamnat i strykklass.

    För att genomföra bredbandsutbyggnad har regeringen gett stöd sedan 2001 och på senare år ökat beloppen för att snabba på processen. En stor del av pengarna hanteras av Jordbruksverket och länsstyrelserna genom landsbygdsprogrammet. Riksrevisionen har i en rapport granskat de statliga insatserna för att uppfylla det stolta målet om ett bredband i världsklass och funnit flera problem. Bland annat har den snabba utbyggnaden och att flera statliga myndigheter har varit inblandade försvårat kommunikationen. Konflikter mellan kommunala och privata intressen har också stört bilden.

    Jordbruksverket kritiseras för sin långsamma hantering av bredbandsstödet i landsbygdsprogrammet, något som har drabbat många fiberföreningar. Det är de tidigare kända problemen med verkets ökända it-system som får återverkan även på detta område och inte bara inom jordbruket.



    Kärnan i Riksrevisionens kritik är att stödpengarna i vissa fall har gått till fiberdragningar som skulle ha gjorts på kommersiella grunder och pengarna på det sättet inte har kommit till verklig nytta där de hade behövts bättre. Uppmaningen att se över kriterierna är också något som regeringen har tagit till sig.

    Det är förstås nödvändigt att den snabba förbindelsen också fungerar problemfritt. Riksrevisionen reser även frågan om bredbandsnätens driftssäkerhet och robusthet. Tyvärr går det inte att besvara den frågan eftersom det inte finns någon samlad dokumentation om detta och bredbandsmarknaden består av 500 aktörer och ett tusental fiberföreningar.

    Här har vi ett möjligt framtida problem med dålig kvalitet på vissa fiberdragningar. Det är en bieffekt av den valda vägen att lämna bredbandsutbyggnaden till marknadens aktörer och mer eller mindre frivilliga krafter i fiberföreningarna.

    Det kanske hade varit bättre med en tydligare styrning av detta enorma infrastrukturprojekt. Men nu har vi det vi har och det viktiga är att nu slutföra uppdraget så att hela Sverige får tillgång till ett snabbt och effektivt bredband. Det kommer att kräva mer statliga medel och det krävs att de riktas dit de behövs bäst.

    Till toppen