Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Ledare 11 maj

    Kostsamt ointresse för konflikter kring ägandet

    Den som värnar miljö och natur borde vara intresserad av att en bra relation med markägarna och en smidig byråkrati. Oavsett partifärg, konstaterar ATL:s ledarskribent Tord Karlsson.

     Det ligger en utredning om översyn av Skogsvårdslagen och lurar i vassen som föreslår utökad talerätt för miljöorganisationer i frågor om avverkning av bland annat fjällnära skog. För den konspiratoriskt lagde är det bara början, skriver ATL:s ledarskribent Tord Karlsson.
    Det ligger en utredning om översyn av Skogsvårdslagen och lurar i vassen som föreslår utökad talerätt för miljöorganisationer i frågor om avverkning av bland annat fjällnära skog. För den konspiratoriskt lagde är det bara början, skriver ATL:s ledarskribent Tord Karlsson.

    Under ATLs jordbrukspolitiska valdebatt på Ultuna i måndags var en av frågorna: Är äganderätten hotad? Nej, menade de rödgröna och Liberalerna. Jo, ansåg Sverigedemokraterna och de övriga allianspartierna.

    Bakom frågan ligger i huvudsak skogsägarnas problem med förbud mot avverkningar på ibland mycket oklara grunder och med oviss möjlighet till ersättning för skadan av den uteblivna avverkningen.

    Som frågan är ställd är den dragen till sin spets. Risken att staten konfiskerar privatmark i stor skala är nog försumbar. Närmast under debatten kom vänsterpartisten Håkan Svenneling som ville avskaffa adelns privilegier och fideikommissen, något som fick bifall från liberalernas Lars Tysklind.

    Äganderättsfrågan handlar här mer om rätten att förfoga över sin mark, och om den rätten tas ifrån en, få en godtagbar ersättning. Nog så viktigt!

    Regeringspartierna spelar ner frågans betydelse och är nöjda med att anslagen till att ersätta skogsägare för olika former av skydd har höjts under den här mandatperioden. Dessutom har det inte fattats några nya omfattande beslut vad gäller vare sig artskydd eller nyckelbiotoper.

    Det kan vara riktigt, problemet är att tillämpningar har förändrats och lett till problem. De rödgrönas ointresse för att se uppenbara svagheter i nuvarande tillämpningar är svårt att förstå. Det finns gott om exempel.

    Konflikterna kring Artskyddsförordningen vandrar genom rättssystemets instanser och myndigheterna har bett regeringen om hjälp med en översyn. Hur och om ägare av fjällnära skog som förbjuds avverka är berättigade till ersättning är en annan akut äganderättsfråga. Nyckelbiotoperna ställer också till det. Vissa ägare som drabbas av stora arealer nyckelbiotoper vill få dem ”officiellt erkända” och därmed berättigade till ersättning.

    Sammantaget är detta till hinder både för produktion och för att uppfylla miljömålen på ett bra sätt.

    Brukanderätten och möjligheten att förfoga över sin mark och skog har inskränkts betydligt och mer kan komma. Det ligger en utredning om översyn av Skogsvårdslagen och lurar i vassen som föreslår utökad talerätt för miljöorganisationer i frågor om avverkning av bland annat fjällnära skog. För den konspiratoriskt lagde är det bara början.

    Denna verklighet ser inte regeringspartierna, eller vill inte se. Det är också läge att påminna om det nationella skogsprogrammet som många har lagt ned arbete på men tycks ha strandat i regeringens labyrinter.

    Det är mycket att ta i. Ett första steg vore en översyn av Artskyddsförordningen. Under debatten ville socialdemokraten Monica Haider för egen del se en sådan översyn. Frågan är om det finns gehör för det inom regeringen.

    Det borde vara högprioriterat. Särskilt den som värnar miljö och natur borde vara intresserad av att en bra relation med markägarna och en smidig byråkrati. Oavsett partifärg borde det inte längre gå att blunda för dessa frågor.

    LÄS OCKSÅ: Högt tempo i årets valdebattMISSADE DU DEBATTEN? Se den i efterhand härLÄS OCKSÅ: Tre personer tycker till om ATLs valdebatt

    Detta är en ledartext i ATL, lantbrukets affärstidning. Det betyder att den speglar ledarsidans uppfattning i en fråga. Läs mer om ATL:s publicistiska målsättning här!

    Kommentarer

    Genom att kommentera på Atl så godkänner du våra regler.

    Läs mer om

    Till toppen