Gå till innehåll
  • svg_commentsatlicons_arrow-11atlicons_arrowsvg_facebooksvg_linkedinsvg_mailatlicons_menuatlicons_molnigtsvg_playsvg_searchatliconssvg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login atlicons_like
    ❯ Ledare 31 januari

    Här krävs både mod och handlingskraft

    Regeringen har sedan tillträdet förtjänstfullt pratat om en strategi för den svenska livsmedelsproduktionen fram till 2030. Problemet med takten i den politiska processen är att 2030 nästan kommer att inträffa innan dimmorna skingras kring vad regeringen egentligen vill med svensk livsmedelsproduktion.

    I de övergripande målen som sju partier nu är överens om är en ökad livsmedelsproduktion, en konkurrenskraftig livsmedelskedja och en minskad sårbarhet tre viktiga markeringar. Regeringen har nu lagt fram en proposition som ska svara på dessa utmaningar. Hur har det då gått?

    Det är positivt att utgångspunkten i propositionen är att produktionen ska öka, det sägs dock inte hur mycket. Positivt är också att regelkrånglet ska minska och kontroller ska göras på ett likartat sätt över landet. Det har sagts förr, men nu är det dags för åtgärder. Det är också klart utsagt att myndigheterna ska beakta företagens konkurrenskraft och ta hänsyn till jordbrukets intressen i den fysiska riksplaneringen. Bra! Som en motprestation ställs krav på att strukturomvandlingen i jordbruks- och trädgårdsnäringen ska underlättas. Att regeringen i detta sammanhang vill se över jordförvärvslagstiftningen tyder på att äganderättsfrågan kommer att bli mycket aktuell framöver.

    Annat positivt är att forskning och innovation anses viktigt, att det ska finnas växtsorter för hela landet och att växtskyddsmedel ska godkännas på ett effektivt sätt. Det har varit och är mycket bekymmersamma områden. Bra att det nämns i ord, hoppas verkligen att det också blir handling.

    Trots vissa ambitioner återstår mycket att lösa. Den sårbarhet och bristande krisberedskap som länge varit ett problem men först på senare tid uppmärksammats brett ägnas inte mycket uppmärksamhet. Jordbrukets förmåga att producera biobränslen hyllas i allmänna ordalag men när vi i dagsläget inte ens förmår använda den i Sverige producerade etanolen är det många hinder som ska undanröjas. Det kommer att krävas att regeringen tar hårdare matcher mot EU-bestämmelser än man har gjort hittills.



    Frågan är hur åtgärdsplanen ser ut. Konkurrenskraften ska förbättras men det finns inget i det skrivna som stöder en sänkning av dieselskatten till konkurrentländernas nivå, eller att kilometerskatten på vägtransporter inte skulle drabba till exempel mjölktransporterna.

    Om man inte på allvar vågar ta i de svåra frågorna är risken stor att strategin och dess handlingsplaner blir som att koka soppa på en spik, en tunn och lankig dryck.

    Så här läser du vidare

    Är du redan prenumerant? Logga in här för att läsa vidare


    Bli prenumerant på ATL Premium så ger vi dig ännu mera

    • Utvald kvalitetsläsning
    • Viktiga analyser och extramaterial
    • Nyhetsbrev med chefredaktörens bästa tips
    • ATLs e-tidning kvällen före tidningsdag
    Prova-på-pris
    49:-/mån
    • 3 mån för bara 147 kr (ord pris 297 kr)
    • Ingen bindningstid
    • Spara 150 kr
    Till toppen