Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Ledare 8 december

    Gör lusten till köttet till branschens devis

    När den stora kötthögtiden jul närmar sig kommer också regelbundet kritiken mot vår köttkonsumtion och att hålla djur för att slakta och äta upp

    Det senaste exemplet är tv-programmet Köttets lustar där komikern Henrik Schyffert utmanar sitt eget köttätande.

    Hans metod att hålla grisar i vardagsrummet för att bli vän med dem är tveksam på många sätt. Det är faktiskt en riktigt dålig idé. Det är ingen slump att vi slutade dela utrymme med kor och grisar för flera hundra år sedan.

    Men programmet ställer viktiga frågor om varför vi håller husdjur för att slakta och äta upp, djur som dessutom bidrar till klimatförändringen. Kött är inte längre en självklarhet för alla. Var femte kvinna mellan 16 och 20 år uppger att de inte äter sådant.

    Ofta, och även i Köttets lustar, används den stora släggan när animalieproduktionen belastas med det globala utsläppet av växthusgaser utan att låtsas om att alternativa livsmedel inte heller är helt oskyldiga. Det är så tröttsamt.

    Då är det intressantare att ifrågasätta själva hållandet av husdjur ur etisk och moralisk synpunkt så länge man respekterar att man kan komma till olika slutsatser – kött eller inte kött.

    Animalieproduktionen är av allra största betydelse för det svenska jordbruket och därmed för livsmedelsindustrin och landsbygden. Värdet av kött och mjölk från gården är 25 miljarder kronor per år och det är hälften av den totala jordbruksproduktionen.

    Det ger livsmedel av bra kvalitet. Det ger också sysselsättning, håller landskapet öppet och bidrar till den biologiska mångfalden, allt mycket viktiga bidrag till samhället.

    Därför är det viktigt att svensk djuruppfödning är lönsam, mår bra och utvecklas. Då går det också att med självförtroende ta kritik och ifrågasättande på ett bra sätt. Det är ingen tvekan om att dagens djurstallar är bättre för både folk och fä än de som byggdes för 50 eller 100 år sedan. Men det går säkert att kreativt förbättra ytterligare så att djuren får ett bättre liv utan stora merkostnader.

    När djurhållningen granskas blir uppfödarnas och branschens egna insatser för att visa upp gårdar och finnas i butikerna och berätta om grisar och kor ännu viktigare. Det görs mycket och det går att göra mer. Det är bara med fakta och öppenhet som kritiken kan bemötas. Lusten till köttet ska vara branschens egen devis.

    För en fortsatt livskraftig och växande svensk animalieproduktion är detta viktigt. Om den är i bra form går den också att exportera till marknader som uppskattar vårt sätt att hålla djur. Exportsatsningarna har ofta varit mycket prat och lite verkstad. Det finns hopp om bättring och det är nödvändigt. Så att de 25 miljarderna kan växa även om inte alla gillar kött. LÄS OCKSÅ: Marcus Frennemarks krönika “Missar i Schyfferts kött-tv

    Detta är en ledartext i ATL, lantbrukets affärstidning. Det betyder att den speglar ledarsidans uppfattning i en fråga. Läs mer om ATL:s publicistiska målsättning här!

    Kommentarer

    Genom att kommentera på Atl så godkänner du våra regler.

    Läs mer om

    Till toppen