Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Ledare 18 maj

    Klen innovationskraft hämmar livsmedelsbranschen

    Det finns mycket att vinna på att knyta ihop hela livsmedelskedjan. Men det sorgliga är att ljuset över innovationernas horisont tycks komma från öster.

    Det är alldeles för klent med utvecklandet av nya innovationer i livsmedelsbranschen. Det konstaterar konsultföretaget Macklean i en ny rapport.

    Författarna har funnit att livsmedelsbranschen lägger väldigt liten andel av omsättningen på forskning och utveckling, 0,2-0,3 procent av omsättningen, medan andra varuproducerande företag lägger över 3 procent och it- och tekniksektorn lägger över 20 procent på FoU.

    Dessutom används de pengar som läggs på utveckling på tämligen riskfria förbättringar av befintliga processer och produkter, arbete som präglas av kortsiktighet och lågt risktagande.

    Branschen får också kritik för att företagen inte involverar vare sig andra aktörer eller tidigare och senare led i hanteringskedjan i innovationsarbetet. ”Livsmedelsbranschen är en av de mest introverta sektorerna i Sverige” som rapportförfattarna uttrycker det.

    Lite sorgligt är det också att ljuset tycks komma från öster. En av innovationerna som framgångsrikt nått framgång på marknaden och står för något nytt och tydligt även i Sverige är rapsgrisen. Den utvecklades av HK Scan i Finland och var då förstås en rybsgris efter de finska förutsättningarna.

    Även det finska mejeriföretaget Valio har visat sig innovativt och var tidiga i Sverige med det laktosfria sortimentet. Andra har nu sprungit efter för att ta del av en växande marknad med goda marginaler.

    En innovation är en originell produkt som får genomslag på marknaden. Det är inte totalt mörker, det finns ljusglimtar även i Sverige. Det finns positiva tecken med samarbeten mellan företag och universitetsforskning, som till exempel Lantmännens produktutveckling. Industridoktorander är en ny satsning där företag och universitet samarbetar.

    Det finns nya lösningar från praktiken som Hälsingestintans mobila slakteri som tillgodoser önskemål från såväl uppfödare som konsumenter om skonsam slakt och spårbarhet.

    Det finns mycket att vinna på att knyta ihop hela livsmedelskedjan. Handeln har i sina databaser och hjärnor en enorm kunskap om konsumentens beteende. Den får de släppa till en del av.

    Riktat åt andra hållet från industrins sida finns lantbrukaren som producerar råvarorna. Där finns också stor kunskap och ett intresse för nya grödor, sorter eller djuruppfödningsmodeller. Se bara på de försök som pågår med att tänja odlingsklimatets gränser med nya bönsorter, quinoa med mera.

    Fler nya produkter varav några blir långsiktiga succéer kräver både ett nytt tänkesätt och större satsningar i livsmedelsindustrin. Promille av omsättningen är alldeles för dåligt. Och glöm inte bort bönderna som resurs i utvecklingsarbetet.

    Detta är en ledartext i ATL, lantbrukets affärstidning. Det betyder att den speglar ledarsidans uppfattning i en fråga. Läs mer om ATL:s publicistiska målsättning här!

    Kommentarer

    Genom att kommentera på Atl så godkänner du våra regler.

    Till toppen