Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Ledare 24 april

    Ett fokuserat Irland bakom exportsuccén

    En livsmedelsstrategi med tydliga mål kan lyfta jordbruket i ett helt land. Vi har en strategi men har inte riktigt sett lyftet. Dessutom motarbetas lyftet genom kravet på krympande Cap-budget.

    Irland är ett bra exempel på lyckad strategi. Under landets guldår i början av 2000-talet sågs jordbruket och livsmedelsindustrin som döende dinosaurier. Framtiden hörde till byggindustri och It. Irland boomade.

    Efter kraschen 2008 omdefinierades allt. Jordbruk och livsmedel visade sig stabilt och kom väl ut ur krisen. Det blev en nystart för branschen. Strategin blev att göra det bästa av sina förutsättningar, det vill säga regnet och det ständigt växande gräset, och att satsa hårt på innovation i livsmedelskedjan och export.

    På ett KSLA-seminarium berättade företrädare för det irländska jordbruket och livsmedelsindustrin om hur femåriga strategier har medverkat till att lyfta jordbruket och livsmedelsindustrin. Under perioden 2010–2015 fördubblades exporten. I planen som siktar mot 2025 ska exporten växa med ytterligare 85 procent. Gissa vem som kan få ta smällen!

    Ett intressant inslag är varumärket Origin Green som ska för utländska köpare, inte konsumenter, beskriva vad det irländska jordbruket står för. Det är ett certifieringssystem som seglar fritt från diskussionen om eko eller konventionellt och fokuserar på carbon footprint, koldioxidavtrycket, och andra parametrar. Att marknadsföra landet Irland har inte samma tyngd i marknadsföringen. Som någon på seminariet uttryckte det, ” det är ingen idé att marknadsföra Irland om kunden inte vet var det ligger”

    Strategier är bra, förutsatt att man satsar resurser för att följa dem och är hyfsat eniga om tagen. För Irland är livsmedelsproduktionen väldigt viktig och också politiskt prioriterad. Irland har också fördelen av att ha en trimmad organisation i kedjan forskning, tillämpad forskning och rådgivning, något som Sverige har saknat sedan besparingarna på 1990-talet.

    Lärdomen från Irland är att trots exportframgångarna är ekonomin på gårdarna inte på topp. Succén och framför allt pengarna tycks inte ha nått ända fram och de låga produktionskostnaderna bygger delvis på rost och röta. Därför är de irländska politikerna måna om och värnar EUs gemensamma jordbrukspolitik.

    I Sverige talar regeringen med (minst en) kluven tunga. Å ena sidan framhålls att livsmedelsstrategin ska öka produktionen och Sveriges framtid som exportland för livsmedel målas i ljusa färger. Å andra sidan verkar Sverige för att EUs jordbrukspolitik ska krympa. Vi ska klara oss på marknadens villkor.

    Gårdsekonomin är också en realitet att ta hänsyn till. Visst är Irlands framgångar imponerande och visst kan vi göra något liknande om alla bitar skulle falla på plats och det fanns ett fullständigt fokus på detta.

    Men det ersätter inte en stark politik. Stöden från Bryssel behövs. Slutsatsen är att den svenska regeringens resonemang inte går ihop.

    Detta är en ledartext i ATL, lantbrukets affärstidning. Det betyder att den speglar ledarsidans uppfattning i en fråga. Läs mer om ATL:s publicistiska målsättning här!

    Till toppen