Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Ledare 17 november

    Den fria handeln är EUs starkaste kort

    På samma sätt som friare handel skapar mindre regleringar riskerar ett mäktigare och mer överstatligt EU att skapa fler. Det är sällan positivt för något näringsliv och någon bransch, menar ATLs ledarskribent Hanna Marie Björklund.

    Situationen på Irland, där stora exportvärden riskerar att gå förlorade, och Sveriges problem med missgynnande lagstiftning visar på både för- och nackdelarna med EU-medlemskapet.

    I dagens ATL finns ett reportage om svårigheterna som väntar jordbruket på Irland när Storbritannien ska lämna EU. Exportvärden för runt 40 miljarder kronor går till grannlandet och handeln har under många år flutit i princip fritt. Nu ska plötsligt nya gränser upp, nya tullar inrättas och nya kontroller börja gälla.

    Det riskerar att bli en minusaffär för båda länderna som nu måste ompröva gamla avtal. Tappet i försäljningen kan bli en katastrof för irländska bönderna. Det finns till och med företag som har verksamhet på båda sidor gränsen och vars framtid nu är osäker. Än så länge är inga avtal färdiga och som med allt annat i Brexitprocessen är läget mycket osäkert.

    Samtidigt har vi i de svenska gröna näringarna brottats med andra EU-frågor, där medlemskapet i sig har inneburit hot mot både vår produktion och våra miljöambitioner. För en tid sedan handlade det om skogsbruket och hur detta skulle regleras, där EU ville införa hårdare regler som skulle vara problematiska för oss. Ett förslag utformat efter vissa länders situation, där ytterst lite skog finns kvar, men utan rimlighet för oss i Sverige. Detta gick som tur var dock inte igenom parlamentet denna gång.

    För närvarande pågår ytterligare en diskussion i olika utskott i parlamentet, denna gång om biobränslen och vad som ska räknas som sådana. Även här har förslaget varit negativt för Sveriges del. Bland annat föreslår man att inte räkna bränslen gjorda på skogsråvara som ”förnybara”. Vilket är löjligt om man tar i beaktande att de främsta konkurrenterna till biobränslen är bensin och diesel.

    Vad säger då dessa två parallella historier? Vissa har argumenterat för att den friare handeln inom EU har varit negativ för Sveriges gröna näringars del vad gäller den ökade konkurrensen från andra länders jordbruk.

    Ytterst är dock den fria rörligheten för handel och arbetskraft EUs starkaste sida. Tack vare att vi slipper krångel, regler och tullar när vi handlar med varandra gynnas båda sidor på lång sikt. Och liksom Irland skulle vi förmodligen att sakna den om den skulle försvinna.

    Våra gröna näringar har tvingats förhålla sig till en friare handel. Det ställer också krav på politikerna. Att ge oss likvärdiga villkor som gäller i våra grannländer är deras ansvar.

    Men på samma sätt som frihandeln i Europa har varit viktig för många EU-länder kan byråkrati, överreglering och toppstyrning vara problematiska. Här gör Sverige bäst i att hålla emot och argumentera mot EUs ökade inflytande över exempelvis vår miljöpolitik.

    På samma sätt som friare handel skapar mindre regleringar riskerar ett mäktigare och mer överstatligt EU att skapa fler. Det är i sin tur sällan positivt för något näringsliv och någon bransch.

    Detta är en ledartext i ATL, lantbrukets affärstidning. Det betyder att den speglar ledarsidans uppfattning i en fråga. Läs mer om ATL:s publicistiska målsättning här!

    Till toppen