Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Synpunkten 30 november

    Dags för jägarkåren att ta betesskadorna på allvar

    Efter sex år med ny älgförvaltning är betesskadorna i princip oförändrade och alltför omfattande. Skogsstyrelsen kräver därför en gemensam kraftsamling, där jägarkåren har en extra viktig roll, skriver Göran Rune, Skogsstyrelsen.

    Tidigare i år har vi presenterat resultaten från inventeringen av betesskadorna i olika landsdelar. I Götaland är läget som värst där två av tre tallar är skadade av vilt. Totalt i landet är två av fem tallar viltskadade enligt vår sammanställning. Det är illa nog. Bara enstaka år i enstaka områden är situationen acceptabel utifrån målet: minst sju av tio stammar ska vara oskadade.

    Viltets bete orsakar en försämring av virkeskvalitet och en förlorad tillväxt som ger höga ekonomiska kostnader för skogsägaren. Skogsägare avskräcks från trädslag som löper stor risk att skadas på grund av att de är smakliga för djuren. Nedbetning av vanliga lövträd som sälg och rönn bidrar till att många ungskogar gapar tomma på variation och mångfald.

    Nu behövs en gemensam kraftsamling av flera parter för att åstadkomma påtagliga effekter:

    – Jägarkåren. Jägarna håller bokstavligen i det allra viktigaste vapnet för att motverka viltskador, men den nationella trenden visar tyvärr att avskjutningen minskat successivt sedan 2011, enligt statistik från Jägareförbundet. Det är inte ett sådant gensvar vi förväntar oss av en jägarkår som tar skogsskador eller viltolyckor på allvar.

    – Myndigheterna. Berörda myndigheter, i första hand Skogsstyrelsen, Naturvårdsverket och länsstyrelserna, kan bli mycket bättre på att gå åt samma håll, tala samma språk och agera med samma beslutsamhet. Målen behöver kontinuerligt följas upp.

    – Viltförvaltningen. Allt fler uttrycker behovet av en samlad viltförvaltning där älg, rådjur, kron- och dovhjort förvaltas mer samordnat för att bättre kunna förebygga betesskador. Skogsstyrelsen vill gärna medverka i och driva på en sådan utveckling.

    – Skogsägaren. I många år har vi redovisat att gran i allt för stor utsträckning planteras på marker där tall är ett bättre alternativ sett till växtplatsen. I många fall en direkt följd av att hjortdjuren betar på tall. Intresset för att öka andelen tallföryngringar börjar bli större, trots skaderisken. Försäljningen av tallplantor ökar igen och här måste skogsägarna visa att man kan hålla i och förstärka trenden.

    Totalt sett har ändå jägarperspektivet en alltför styrande inverkan. För att älgförvaltningen ska fungera bättre i praktiken behöver de som har ett avgörande inflytande visa att de på allvar tar hänsyn till skogens samlade värden. Dit hör produktion av timmer, klimatreglering, biologisk mångfald, rekreation, bär- och svampplockning, friluftsliv – och jakt.

    Göran Rune, chef Skogsavdelningen, Skogsstyrelsen

    Kommentarer

    Genom att kommentera på Atl så godkänner du våra regler.

    Till toppen