Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Ledare 17 oktober

    Brittiska bönder lever farligt

    Varför i Herrans namn röstade de brittiska bönderna för Brexit? Det frågar sig ATLs ledarskribent Tord Karlsson.

    Majoriteten av de brittiska lantbrukarna röstade för Brexit, Storbritanniens utträde ur EU. Möjligen tänkte de då inte i första hand på sin egen ekonomi utan styrdes mer av framtidsdrömmar. UK Agricultural and Horticultural Development Board (AHDB) har låtit göra analyser av en möjlig framtid. Vissa av deras framtidsscenarier ger en dyster bild av jordbruket.

    Sammanfattningsvis kan man säga att ju mindre förändringar det blir desto bättre. Av alla branscher kommer grisarna och trädgårdsnäringen, som är minst beroende av olika politiska stöd, att klara sig bäst oavsett vad som händer.

    Eftersom 60 procent av den brittiska exporten av livsmedel går till EU blir de kommande villkoren för handeln mellan EU och Storbritannien oerhört väsentliga. Lönsamheten i viktiga exportprodukter som spannmål, oljeväxter och fårkött hänger mycket på detta, och det är också de näringsgrenar som kommer sämst ut i AHDBs analys.

    Den andra knäckfrågan handlar om de framtida jordbruksstöden. Betyder utträdet ur EU också en större eller mindre avreglering? Den tredje stora frågan gäller tillgången till billig arbetskraft från andra EU-länder.

    Utanför Storbritannien är irländarna mest bekymrade. Över en tredjedel av örikets export går till närmaste grannen och den resoluta expansionen av mjölksektorn som pågår på Irland bygger på en fortsatt gynnsam export. Även för Danmark med en grisköttsexport värd 13 miljarder kronor kan Brexit få stora konsekvenser.

    Redan nu har pundets fall minskat värdet på exporten dit. Det påverkar även vår skogsindustri som har Storbritannien som en viktig marknad.

    Brittiska lantbrukare uppmanas nu att skriva in omförhandlingsklausuler i arrendeavtalen eftersom osäkerheten om vad som ska ske redan inom ett par år är maximal. Huvudspåret är ett slut på de generella gårdsstöden och en förstärkning av ersättningar för landskapsvård och jordbruk under svåra förhållanden, men ändå en minskning av stöden totalt. Slättjordbruket får förlita sig på marknadens villkor i hög grad.

    Möjligheten att anställa tillfällig arbetskraft från EU-länder kommer förmodligen att begränsas, frågan är hur mycket. Oron över detta och den vikt lantbruket lägger vid frågan säger en hel del om hur lite de anställda betalas och vilka löneökningar som skulle krävas för att attrahera britter.

    I framtiden får britterna förlita sig på politikerna i London. De hoppfulla ser stora möjligheter på den inhemska marknaden. Att ta marknadsandelar från importen var Brexitanhängarnas bästa argument före folkomröstningen, snart får vi se om de får rätt.

    Hur som helst är en mjuk övergång att föredra och att bra handelsavtal kommer till stånd som gör fortsatt handel möjlig. En positiv tanke: Eftersom förvirringen just nu är total är alla vägar fortfarande öppna. Men ändå, varför i Herrans namn röstade just bönderna för Brexit?

    Detta är en ledartext i ATL, lantbrukets affärstidning. Det betyder att den speglar ledarsidans uppfattning i en fråga. Läs mer om ATL:s publicistiska målsättning här!

    Kommentarer

    Genom att kommentera på Atl så godkänner du våra regler.

    Läs mer om

    Till toppen