Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    ❯ Ledare 11 augusti

    Bråttom att bromsa elnätsbolagen

    Låt inte behovet av smarta elnät bli ytterligare ett argument för ständiga avgiftshöjningar skriver ATL:s ledarskribent Tord Karlsson.

    Bild 1/3
    Bild 2/3
    Bild 3/3

    Det är ingen tvekan om att elnätsföretagen lever ett mycket gott liv i skydd av en reglerad marknad och sin monopolställning inom sina respektive revir. Vem kan protestera mot en höjning av nätavgifterna genom att dra fram en egen ledning genom skogen eller vända sig till ett annat företag?

    Den reglering som finns har gett bolagen utrymme att höja avgifterna kraftigt under en lång följd av år och alltså varit mer till nytta för nätägarna än för kunderna. Elkunderna är överkörda och står utan alternativ.

    Stormarna Gudrun och Per avslöjade stora brister i ett föråldrat elnät och sedan dess har elföretagen investerat för att öka elsäkerheten. Det har förbättrat situationen. Det har också varit ett argument för ständiga höjningar av avgifterna. Men påslag med mer än 10 procent per år sticker i ögonen.

    Frågan är däremot vad som är en rimlig höjning. I denna tidning skriver vi om elföretagens goda vinstmarginaler. När de i många fall ligger omkring 40 procent är det långt över vad man kallar skälig avkastning i många branscher.



    Om största delen av vinsten fördes tillbaka i verksamheten för att trygga en säker elförsörjning vore det om inte invändningsfritt så i alla fall förklarligt. Men när en stor del av vinsten delas ut till ägarna är det mer problematiskt. Under perioden 2010–2015 delade de tre största bolagen, Vattenfall, Eon och Ellevio ut cirka 25 miljarder kronor till ägarna. 2016 fortsatte på likartat sätt.

    Regeringen har beställt en utredning av Energimarknadsinspektionen hur avkastningen från elnätsavgifter ska regleras. Målet är en ökad transparens, skäliga avgifter och rimlig avkastning för ägarna.

    Det är bra att regeringen har insett att den nuvarande modellen är bristfällig, det sorgliga är att förändringarna siktar in sig först på tiden efter 2023. Det är alldeles för lång tid att vänta på en förbättring.

    Med nuvarande regelverk har elbolagen genom att överklaga Energimyndighetens beslut lyckats få utrymmet för större avgiftshöjningar än vad myndigheten har beslutat. De har en stark ställning. Det finns en risk att utredningens förslag och sedan beslutet inte blir tillräckligt kraftfullt till skydd för elkunden. Det är därmed en mycket viktig politisk fråga att skapa tryck omkring.

    Kraven på elnäten kommer att öka. Det är nödvändigt med investeringar i smartare elnät som klarar att fördela el från många små elproducenter att öka. Det kommer att kräva stora investeringar som är strategiska för landet på samma sätt som ett bredband för hela Sverige. Låt inte behovet av smarta elnät bli ytterligare ett argument för ständiga avgiftshöjningar. Den frågan förtjänar ett eget beslut och egna resurser.

    Kommentarer

    Genom att kommentera på ATL.nu så godkänner du våra regler.

    Till toppen