Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    ❯ Ledare 17 mars

    Arlas tyska underskott har pågått alltför länge

    Trots att Arla framställer sig som mycket kunniga på och vana vid fusioner tycks det ha gått grus i maskineriet i Tyskland, skriver Tord Karlsson.

    Arla gör enorma förluster i Tyskland. Sammanlagt sedan starten har tre miljarder kronor gått förlorade, som ATL rapporterar om.

    2015 var ett förfärligt år med förluster på mer än en miljard. Hur 2016 gick vet vi ännu inte, ledningens försäkran om en förbättring under hösten vore fint att få bekräftad med hårda siffror.

    Satsningarna gjordes för att flytta fram positionerna på den tyska marknaden och för att öka tillgången till marknaderna på kontinenten. Satsningen skulle även bidra till att öka affärerna med Kina.

    Den tyska etableringen var inte populär överallt. Landets lantbrukare var skeptiska. Det fanns även en tveksamhet bland medlemmar i andra länder som undrade hur det skulle påverka mjölkpriset, uppåt eller nedåt. Med facit i hand är det tydligt att det blev nedåt.



    Trots att Arla framställer sig som mycket kunniga på och vana vid fusioner tycks det ha gått grus i maskineriet i Tyskland. Efterhand har jubelropen tystnat och även Arlas ledning har nämnt svårigheter med sammanslagningen av verksamheterna. Samordningsvinsterna har inte infunnit sig. Samtidigt har konkurrensen hårdnat och Arla är trots sin storlek hårt pressade på den tyska marknaden.

    Problemet behöver inte vara att man satsade i Tyskland. Växande företag måste ta risker och ge sig in på nya marknader. Det är värre att förlustverksamheten har fått pågå under så många år och att någon vändning inte syns.

    I detta läge höjs röster på förändring i medlemsleden. Insändaren från medlemmar i tisdagens ATL är ett exempel. Jämförelsen med Friesland Campina visar att ett mejeriföretag i samma storleksklass som Arla har haft en bättre utveckling under senare år. De tyska problemen tynger hela företaget. Med den solidariska betalningsmodellen som Arla tillämpar drabbar det alla ägare lika.

    Förutom den problemfyllda tyska satsningen kommer den brittiska verksamheten att kräva nytänkande. Arlas idé är att Arlamjölken ska flyta över gränserna och utnyttjas där den ger bäst avkastning. På den brittiska marknaden, som är Arlas största, är Arla självförsörjande till 75 procent, resten av försäljningen importeras. Därför är Brexit och det hinder för det fria mjölkflödet som utträdet ur EU kan innebära en rejäl utmaning.

    Mycket tyder på att Arla går från en fas med kraftig tillväxt till att arbeta med att konsolidera företaget. Om det är samma ledning som ska föra Arla framåt är en relevant diskussion som kommer att föras bland ägarna på alla nivåer.

    PREMIUM: Arla Foods gör miljardförluster i Tyskland

    Läs mera om

    Så här läser du vidare

    Är du redan prenumerant? för att läsa vidare


    Bli prenumerant på ATL Premium så ger vi dig ännu mera

    • Utvald kvalitetsläsning
    • Viktiga analyser och extramaterial
    • Nyhetsbrev med chefredaktörens bästa tips
    • ATLs e-tidning kvällen före tidningsdag
    Prova-på-pris
    49:-/mån
    • 3 mån för bara 147 kr (ord pris 297 kr)
    • Ingen bindningstid
    • Spara 150 kr
    Till toppen