Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Ledare 3 oktober

    Älgstammen är för stor

    Den svenska älgstammen storlek innebär i dag allt för stor påverkan på sådant som samhällsekonomin och trafiksäkerhet, dessa intressen måste få väga tyngst.

    Höst är lika med älgjakt. För vissa delar av landet har den varit i gång i några veckor, andra inväntar starten i början på oktober. Jakten är allt mer kontroversiell och då syftar jag i detta fall inte på de klassiska konflikterna mellan jägare och djurrättsaktivister. Älgjakten orsakar även konflikter inom de gröna näringarna.

    Älgen utsätts inte för något betydande rovdjurstryck i Sverige i dag och stammen kan med hjälp av stödutfodring och planterad skog växa sig mycket stor. Det är till glädje för vissa och till allt mer förtret för andra.

    I samband med att älgjakten kom i gång i norra Sverige skrev ATL om att tilldelningen sjunker allt mer och att skogsbolagen blir allt mer frustrerade över detta faktum. 2016 sköts 82 000 älgar i landet, vilket var 14 000 färre än tilldelningen. För 2017 har tilldelningen minskat för fjärde året i rad.

    Samtidigt som färre älgar planeras att skjutas i årets jakt ökar älgens påverkan på den svenska skogen. I vissa delar av landet är uppgår andelen betesskadade tallar till 70 procent per år. Det är uppseendeväckande siffror.

    Ett nytt forskningsprojekt på SLU konstaterar att dagens svenska älgstam kan vara en av de största som landet någonsin haft. Att påstå att det inte skulle påverka allt från skogsnäringen till antalet viltolyckor på vägarna håller inte. Älgens framfart i skogen riskerar att påverka den biologiska mångfalden och kraftigt reducera skogsnäringens vinster.

    I en tidigare artikel i ATL konstaterades att den svenska skogen är oerhört viktig för vår nettoexport och därmed vår ekonomi. Tack vare att skogen är en nationell resurs som brukas och skapar arbetstillfällen i landet så bidrar den direkt till vår tillväxt.

    Under 2016 hade sektorn en nettoexport på 90 miljarder kronor. Dessutom kommer trenden med biomaterial och biobränslen bara att öka i takt med att vi fasar ut oljebaserade produkter. Det kommer ytterligare öka trycket på den svenska skogen.

    Givetvis innebär skogen ett antal olika intressen som måste balanseras mot varandra. Företag inom naturturism anser ofta att avverkningar är för omfattande, jägarna vill se en stor älgstam. Vissa markägare vill själva jaga och kan därför ha båda de perspektiven. Detta måste man ha förståelse för.

    Samtidigt ligger i andra vågskålen inte bara skogsbolagen och skogsägarnas intressen utan delvis även hela den svenska ekonomin, tillväxten och innovationskraften. I det fallet måste det finnas en rimlig avvägning av vad som tillåts väga tyngst. Det behöver länsstyrelsen tänka på och ta med i sin bedömning, jakttrycket vi har i dag är för lågt.

    Detta är en ledartext i ATL, lantbrukets affärstidning. Det betyder att den speglar ledarsidans uppfattning i en fråga. Läs mer om ATL:s publicistiska målsättning här!

    Läs mer om

    Till toppen