Vill inte ha tvingad lösdrift

– För vår egen del skulle det vara en företagsekonomisk katastrof, säger hon.

Kate Mårtensson har reagerat starkt på lagförslaget om ett stoppdatum för uppbundna mjölkkor.

– Det finns 5 200 gårdar i Sverige. Hälften av korna är uppbundna. Med det här förslaget skulle väldigt många antingen tvingas bygga om eller försvinna.

Hon och hennes man driver en mjölkgård med 50 kor, en gård som de köpte 1984. Familjen gillar betesdrift och ser till att ha ett bra bete på sommaren. Lagården med långbås är i bra skick och de har byggt till så att ungdjuren fått djupströbädd och skrapyta.

Fått utöka

Om familjen skulle tvingas bygga lösdrift, hade det inte varit ekonomiskt försvarbart att bygga för bara 50 djur. De hade fått utöka till åtminstone 80.

Mark där de i dag odlar vete hade fått avsättas för vall. När Kate Mårtensson räknar in allt i bygget av en varm lösdrift blir kostnaden 120 000 kronor per båsplats, eller en investering på totalt 8 miljoner kronor.

– Det skulle innebära att vi inte hade klarat av att ha kvar gården, säger hon.

I onödan

En svensk mjölkgård mindre - och dessutom alldeles i onödan, menar Kate Mårtensson.

Hon efterlyser en vetenskaplig granskning av vad som egentligen är bäst för djuren - lösdrift eller uppbundet. Hon pekar på att kornas medellivslängd sjunker i takt med att mjölkgårdarna blir större och mer rationella.

Och hon berättar om kon som lämnade dem nyligen, 19 år gammal och efter 16 kalvningar.

– En sådan ko får du aldrig i lösdrift. Jag tror att det är okunskap bakom det här lagförslaget. Det kommer kanske att visa sig att det är de mest klimatsmarta gårdarna med de friskaste korna som de vill avveckla, säger Kate Mårtensson.

Mer än 100 djur

Att bygga om från uppbundet till lösdrift är bara ekonomiskt bärkraftigt om man satsar på mer än 100 djur, resonerar hon. Skulle alla tvingas till det, fick Mjölksverige se en snabb flytt av kor från mellanbygd till slättbygd.

Och med den flytten förlorade landsbygden många arbetstillfällen.

– Vi sysselsätter alltid 2,5 personer, medan jätten Vadsbo Mjölk här i närheten har utländska säsongsanställda som kommer och går. För unga, djurintresserade människor skapar de små företagen fler chanser till intressanta jobb, säger hon.

Debatt

Kate Mårtensson ser gärna att det blir en debatt om den snabba utvecklingen mot stordrift och lösdrift - som hon tror att lagförslaget skulle medverka till.

Familjen följer utvecklingen i Danmark som är Mikael Mårtenssons hemland. Att danska mjölkbönder med stor skuldsättning just nu drabbas av konkurser, bekräftar Kate Mårtenssons uppfattning att alla inte måste gå mot stordrift.

– Vi kanske inte ska ha Danmark som förebild, utan hellre Finland. De klarar sig bra fast de inte satsar på stordrift.