Tuff tid väntar för naturbruksskolor

Förra året minskade antalet elever på naturbruksprogrammen kraftigt. Under 3 000 elever antogs, en minskning med 17 procent.

Nu i februari ska högstadieeleverna välja igen, och risken är att ännu färre väljer naturbruksprogrammet. Inte minst för att årskullarna fortsätter att minska.

Inte omöjligt

Problemet är också att programmen delats in i högskole- eller yrkesinriktade. Och trots att det går att få en högskolebehörighet på naturbruksgymnasierna, så uppfattas de som yrkesinriktade utan möjligheter till vidare studier.

– Eleverna vill ju känna att de har en valmöjlighet inför framtiden. Det har blivit svårare att få högskolebehörighet, men det är inte omöjligt, det är ingen återvändsgränd, säger Maria Elinder, projektledare på Naturbruksskolornas förening.

Inte tillräcklig hjälp

Inför valet satsar naturbruksskolorna på att tydligare informera föräldrarna om att skolorna trots allt kan ge högskolebehörighet.

Men naturbruksskolorna upplever inte att de får tillräcklig hjälp av Skolverket och syokonsulenter.

– Vi har svårt att få ut vårt budskap: du går ett yrkesprogram där det finns gott om jobb, och du kan komplettera till grundläggande och särskild behörighet till högskolan, du får dubbel kompetens, säger Claes-Göran Claesson, som är rektor på Stora Segerstad och Värnamo naturbruksgymnasium samt ordförande i Naturbruksskolornas förening.

Gått med förlust

Och när elevunderlaget sviktar för skolorna riskerar skolorna stängning. Nytorp i Gävleborgs län har gått med förlust, fått halverat antal elever och beslut om stängning och försäljning.

Privata aktörer försöker driva vidare skolan som friskola, men har inte fått tillstånd ännu.

För att klara nedgången försöker skolorna också satsa på uppdragsutbildningar för vuxna eller gymnasieutbildningar mot andra yrken.

– Man får vara kreativ. Vi kommer inte att ge oss, vi ska klara av det här, säger Claes-Göran Claesson.