Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Lantbruk 4 december 2015

    Sveriges självförsörjningsgrad är 0

    Politiker, journalister och tyckare har i många år använt sig av en siffra på 50 procent när det gäller Sveriges självförsörjningsgrad. Men ATL:s genomgång visar att den siffran är felaktig. En längre krissituation med avklippta importvägar är lika med katastrof.

    Bild 1/2
    Therese Frisell, sakkunnig på Livsmedelsverket.
    Bild 2/2Therese Frisell, sakkunnig på Livsmedelsverket.

    Det oroliga världsläget har gjort att frågan om Sveriges självförsörjningsgrad åter är på agendan. ATL har granskat uppgifterna bakom siffran.

    2002 skrotades Beredskapsverket tillsammans med de sista lagerlokalerna med livsmedel för kristider. 10 år senare kan man i en LRF-rapport läsa att ungefär hälften av den mat vi konsumerar kommer via import. Uppgifterna har sedan dess likställts med att vi har en självförsörjningsgrad på 50 procent.

    Men förhållandet mellan importerat och egenproducerat livsmedel visar bara en teoretisk potential – inget annat. Var siffrorna kommer ifrån kan man varken svara på hos LRF, Livsmedelsverket eller Jordbruksverket.

    "Svårt att ange som en totalsiffra"

    Kristina Mattson, chef för handel och marknad på Jordbruksverket, är kritisk till siffrorna från LRF.

    – Självförsörjningsgrad är komplext och svårt att ange som en totalsiffra. Det kräver att man räknar om handeln med bearbetade varor och beaktar lagernivåer, säger hon till ATL.

    Livsmedelsverket har i dag samordningsansvar när det gäller kris- och beredskapsplanering av livsmedelsförsörjningen. Det uppdraget gäller bara kortvariga krissituationer på max tre veckor.

    Hur skulle Sverige klara sig under en längre krissituation med avklippta importvägar?

    – Vi har i dag inga lager med livsmedel eller kemikalier för dricksvattensproduktion. Och vår största förpackningsfabrik för livsmedel lades ner förra året, förklarar Therese Frisell, sakkunnig på Livsmedelsverket.

    "Lika med noll"

    Vilken självförsörjningsgrad har vi?

    – Om det skulle vara möjligt att nämna någon försörjningsgrad så är den lika med noll, säger Therese Frisell.

    Och fortsätter:

    – Det beror på att vi är starkt beroende av att importera insatsvaror till jordbruket, som till exempel gödningsmedel och protein till djurfoder.

    Enligt Therese Frisell kommer försörjningsgraden vara obefintlig så länge vi saknar beredskap och verktyg för att kunna bedriva livsmedelsproduktion.

    Krävs stora omställningar

    Camilla Eriksson, forskare på SLU, håller just nu på med ett projekt tillsammans med MSB, Myndigheten för samhällskydd och beredskap. Hon menar att jordbruken kan producera mat vid kristid men att detta kommer att kräva stora omställningar.

    – I en krissituation måste vi använda mindre maskinkraft, mer arbetskraft, och byta ut spannmål mot rotfrukter, samt gris och kyckling mot naturbeteskött. Lantbruket kan inte ensamt fixa detta, de behöver extra arbetskraft.

    Om inte den omställningen lyckas kommer Sverige inte klara att försörja sin växande befolkning någon längre tid.

    Fungerande marknad

    ATL har sökt landsbygdsminister Sven-Erik Bucht apropå självförsörjningsgraden. I en skriftlig kommentar till ATL skriver Bucht: 

    "Vår självförsörjningsgrad i fredstid har betydelse för vår försörjningsförmåga i kris men många andra faktorer är av väl så stor betydelse. Det handlar till exempel också om att ha stabil infrastruktur och en fungerande marknad för insatsvaror. Gränsöverskridande samarbete, handel och integration främjar en positiv utveckling i stora delar av världen. Sveriges säkerhet byggs solidariskt tillsammans med andra."

     

    LÄS MER: Maten räcker en vecka – så här går det dag för dag

    Till toppen