Annons

Besprutning. Hälften av åkermarken behandlades med växtskyddsmedel 2010. Det var på samma nivå som 2006. De regionala skillnaderna var stora.Foto: Anders Niléhn

Stora variationer vid besprutning

Mer än 90 procent av den totala arealen för trädgårdsgrödorna lök, morot, äpple och jordgubbe behandlades med någon form av växtskyddsmedel under 2010. För åkerarealen var motsvarande siffra 47 procent, enligt statistik från Jordbruksverket.

Annons

Totalt användes drygt 850 ton aktiv substans växtskyddsmedel under fjolåret. Ogräsmedel stod för cirka 75 procent av den totala mängden.

Knappt hälften användes i spannmål. Räknat per hektar var användningen störst i sockerbetor.

Svampmedel användes på cirka 20 procent av åkermarken och utgjorde en lika stor andel av den totala mängden växtskyddsmedel.

Potatis den gröda som hade den högsta användningen av svampmedel per hektar, skriver Jordbruksverket i en statistisk sammanställning.

Jordgubbar och äpplen

Jordgubbar och äpplen behandlas mest av de fyra trädgårdsgrödorna, främst till följd av stor användning av svampmedel.

Andelen besprutad åkerareal låg under 2010 på samma nivå som 2006, då den senaste undersökningen genomfördes.

Utöver växtskyddsmedel i växande gröda förbrukades knappt 400 ton glyfosat, ett ogräsmedel som bland annat används till att döda all växtlighet på åkermark efter skörd.

Jordbruksverket noterar också att besprutningen har blivit säkrare. Andelen jordbrukare som fyller sprutan på gårdsplanen, där risk för läckage till omgivande mark och vatten är stor, blir allt mindre.

Sprutorna har också blivit modernare och bättre utrustade.

Annons
Annons
Företagsguiden se alla annonser här

Tyck till

Tycker du det är bra att slakterierna inför öppnare prislistor?

kommentera
Följderna av bete olika
Håller landskapet öppet. Betet gynnar kornas hälsa och ger dem möjlighet till naturligt beteende. Samtidigt medför lagstiftningens krav kostnader för företagen.Foto: Ann Lindén

Bete nyttigt för korna men dyrt för bonden

Beteslagen är bra för korna men kan i vissa fall dra ned lantbruksföretagets lönsamhet och påverka möjligheten till expansion.

God hälsa med råg
Råg kan inverka positivt på insulinkänsligheten Foto: Martin Schönbeck

Råg tros kunna minska diabetesrisk

Råg kan minska risken för vällevnadssjukdomar. Det tyder forskning från bland annat Sveriges lantbruksuniversitet i Uppsala på. 

Fritflugan gillar värme
Bevingad skadegörare på nång. Så här kan det se ut när fritflugan varit framme och skadat höstveteplantor.Foto: Växtskydscentralen

Fritflugan kommer med värmen

Fortsatt värme ökar risken för angrepp av fritfluga och vetedvärgsjuka i tidigt sådd höstsäd, varnar Växtskyddscentralen i Linköping.

Ängen kräver goda grannar
Hotad miljö. Sveriges artrika ängar blir allt färre. Ska de kunna skyddas måste hänsyn tas till omgivande marker, enligt en ny studie från Lunds universitet.Foto: Anja Thorsén

Mångsidig granne viktig för ängen

Koplingen mellan blommor och bin i ängshagar och intensivt brukad åkermark kartlagd i ny studie.

ATL Play
God djuromsorg, mindre stress och klimatpåverkan är målet med det mobila slakteriet. Ett mobilt slakteri innebär att djuren inte behöver lastas eller transporteras till slakt. ATL fick en exklusiv förhandstitt på Hälsingestintans rullande anläggning.Foto: Fredrik Thunberg

Se det första mobila slakteriet för storboskap

Snart är Europas första mobila slakteri klar för drift. ATL fick en exklusiv förhandstitt på Hälsingestintans rullande anläggning.