Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag

    Splittring i fårleden inför årsstämman

    Är Fåravelsförbundet enbart till för storskaliga fårföretag?

    – Absolut inte. Vi representerar alla fårägare, säger Magnus Jönsson, ordförande i Svenska Fåravelsförbundet.

    Men det håller inte Lars Dittmer, fårägare med tolv tackor i Hestra, med om.

    Lars Dittmer står för tre av tolv motioner till Fåravelsförbundets stämma i helgen; motioner som alla på ett eller annat sätt berör problematiken stor-liten inom fårnäring och lantbruk.

    – Det är de största och duktigaste företagarna som röstas fram. Det är i och för sig naturligt och bra, men det får konsekvensen att en stor andel småskaliga uppfödare blir utan representation, säger Lars Dittmer.

    Den medelstora fårbesättningen i Sverige har drygt 30 tackor, men Lars Dittmer tycker att medeltalet ger en felaktig bild av branschens struktur och föredrar medianvärdet.

    – Medianbesättningen i Sverige har 15 tackor. Det finns alltså lika många besättningar som har fler respektive färre får.



    PREMIUM Fårproducenter ger sina bästa betestips

    Slakten är ett område där de små besättningarna har svårt att göra sig gällande. Många av de småskaliga gårdarna vill slakta sina lamm på hösten, men då är det ofta kö till slakterierna och näst intill omöjligt att hitta avsättning för sina levande lamm. Följden blir, menar Lars Dittmer, att svartslakten av lamm ökar.

    Vill ha mikroslakt

    I stället vill han tillåta ”mikroslakt” ute på gårdarna så att en fårägare under ordnade former får slakta ett begränsat antal egna lamm, men endast för direktförsäljning till konsument.

    – Detta är tillåtet för jägare. Varför skulle inte vi kunna göra likadant med våra djur, säger Lars Dittmer.

    Redan 2013 väckte han frågan i en motion till Fåravelsförbundets stämma, som beslöt att utreda idén.

    – Vi undersökte frågan noga, men kom fram till att det krävdes omfattande lag- och regelförändringar som inte vårt förbund har kraft att driva genom, säger Magnus Jönsson.

    Ny motion i frågan

    Men Lars Dittmer har inte gett upp hoppet. Han motionerade i frågan även inom LRF där det också blev bakslag. Nu gör han ett nytt försök hos Fåravelsförbundet.

    – Våra, böndernas, organisationer går livsmedelsindustrins ärenden, inte djurägarnas, säger Lars Dittmer.

    Ett tecken på det är att så få av fårägarna i Sverige väljer att vara med i Fåravelsförbundet, som har 2 500 medlemmar.

    – Är det en låg andel? Våra kollegor inom Sveriges Nötköttsproducenter har drygt 2 000 medlemmar, men det finns betydligt fler nötköttsföretag än fårföretag, säger Magnus Jönsson.

    Gynnar stora och små

    Magnus Jönsson framhåller att Fåravelsförbundets påverkansarbete ger resultat. Införandet av djurvälfärdsersättning (”fårpeng”), projekt för att öka värdet av ull och skinn, genomslag i opinionen om att importerat fårkött säljs som lamm och nu senast ”lammlyftet” med tre miljoner kronor från Europeiska Innovationspartnerskapet, EIP, är några exempel.

    – Det är framgångar som gynnar både stor och liten, säger Magnus Jönsson.

    VIDEO Avelstackor ny affär för Maycon VinborgLÄS MER Tre miljoner till svenskt lammlyft

    Svenska Fåravelsförbundet

    Förbundet håller stämma och hundraårsjubileum i Sunne den 20-21 maj.

    Fåravelsförbundet har drygt 2 500 medlemmar.

    I Sverige fanns det i juni 2016 enligt Jordbruksverkets statistik 281 000 får och 297 000 lamm på 8 669 företag.

    Till toppen