Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Lantbruk 28 juni

    Så ska unga få mark att bruka

    Bryssel.

    Det blir allt svårare och dyrare för nya, unga lantbrukare runt om Europa att få tillgång till mark att bruka.

     Maarten Roels, Terre en veu, Access to land.
    Maarten Roels, Terre en veu, Access to land. FOTO: Ylva Andersson

    Förra veckan träffades Nätverket Access to land i Bryssel för att diskutera hur problemen kan lösas.

    Nätverket Access to land startades 2012 av åtta organisationer från lika många länder. I sina respektive länder verkar de på olika sätt för att unga och nya lantbrukare ska kunna få tillgång till mark.

    Flera av organisationerna består av en ideell organisation och en fond som köper upp mark som sedan arrenderas ut till lantbrukarna. Pengarna kommer från allmänheten som donerar eller lånar ut pengar genom tidsbegränsade investeringar utan vinstintresse.

    Köpt ett tiotal gårdar

    I Belgien finns organisationen Terre en veu. Sedan starten 2012 har man köpt ett tiotal gårdar och ytterligare tre är på gång. Den Franska systerorganisationen Terre de liens är betydligt större med sina 170 gårdar på sammanlagt 3000 ha men båda organisationer jobbar också med att förmedla arrenden.

    Maarten Roels jobbar för Terre en veu i Bryssel som också är en av den här konferensens arrangörer.

    – Vi köper en del mark men vi jobbar alltmer med arrenden, säger Maarten. 70 procent av marken här i Belgien är arrenderad.

     Förra veckan träffades Nätverket Access to land i Bryssel för att diskutera hur problemen med markbrist kan lösas.
    Förra veckan träffades Nätverket Access to land i Bryssel för att diskutera hur problemen med markbrist kan lösas. FOTO: Ylva Andersson

    Gemensamma områden

    De två första åren handlade samarbetet inom Access to land i stort sett bara om att besöka varandra och utbyta erfarenheter. De var då åtta länder, huvudsakligen från Västeuropa. Sedan dess har det tillkommit organisationer från bland annat Rumänien, Tjeckien och Litauen. Efter de första åren valde man att fördjupa sig inom några gemensamma områden bland annat hur man kan samarbeta med lokala myndigheter, lagar och arrendeavtal och andelsjordbruk.

    Säkra tillgången till mark

    Konferensen lockade 120 deltagare från 15 länder och föredragen och diskussionerna handlade om allt från aktuella politiska frågor på EU nivå till hur de olika länderna jobbar med att säkra tillgången till mark för nya bönder.

    – Konferensen är avslutet på de senaste årens arbete, förklarar Maarten. Nätverket kommer att fortsätta men exakt hur är inte klart än. Vi behöver söka nya pengar och vi vill gärna få med fler länder i samarbetet.

    PREMIUM: Bondepamp leder franska bönder in ny eraPREMIUM: EU-medlemskapet ödesfråga för franska bönder

    Läs mer på nätverkets hemsida

    Där kan man bland annat ta del av en stor del av resultaten från de senaste årens arbete.

    Till toppen