Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    ❯ Lantbruk 2 juli

    Så jobbar Krokstorps gård med mellangrödor

    Vi pratar conservation agriculture och mellangrödor med Martin Krokstorp, Krokstorps gård, och Olof Pålsson, växtodlingsrådgivare, HIR Skåne.

    – Min förhoppning är att all areal där jag inte sår höstsådda grödor på hösten ska jag så mellangrödor på hösten som förbättrar strukturen och jordlivet och boostar vårgrödan så småningom, säger Martin Krokstorp på Krokstorps gård, som skrotat plogen och riktat in sig på conservation agriculture.

    Hur kan man förklara vad conservation agriculture är?

    – Att röra jorden så lite så möjligt, att ha grönt på fälten så stor del av året som möjligt och att ha en så ordnad växtföljd som möjligt. Det är helheten man tittar på, inte bara direktsådd eller mellangrödor, det är ett system som ska fungera som helhet, säger Martin Krokstorp.

    Kan du se någon effekt ännu?



    – Effekten kan vi se redan nu. Det har blivit en helt annan struktur på jorden när det är något som växer på hösten.

    Finns det något som du ser kan bli en utmaning att lösa i odlingen?

    – Gräsogräsen är den största utmaningen, men detta system tror jag också är en av de bättre lösningarna, säger Martin Krokstorps, Krokstorps gård.

    Varför har mellangrödor blivit en så stor snackis Olof Pålsson, växtodlingsrådgivare Hir Skåne?

    – Det fokuseras mer på mellangrödor för strukturen i jorden. Vi har problem med pressade växtföljder med mycket spannmål, och på det här sättet vill vi öka bördigheten med mellangrödorna, säger Olof Pålsson,växtodlingsrådgivare, HIR Skåne.

    Tidigare pratade man om fånggrödor, nu pratar man mellangrödor, är det någon skillnad?

    – Egentligen inte, fånggrödor används ju som ett begrepp när det gäller de stödberättigade grödorna som man kan få pengar för från Jordbruksverket. Problemet med de fånggrödorna är att de är väldigt artspecifika, vi har inte riktigt bredden på de grödorna. Det är oljerättikan, det är vitsenapen som är tveksam när det gäller höstrapsen och sen har vi rajgräset, som är tveksamt för att det kan bli ett ogräsproblem. Vi skulle behöva bredda oss bland de godkända grödorna inom ramen för minskat kväveläckage, säger Olof Pålsson.

    Se hela intervjun med Olof Pålsson och Martin Krokstorp i klippet ovan. Där träffar vi även Philip Hedeng och tittar närmare på effekten av mellangrödor på Borgeby fältdagar.

    Vill du se fler klipp från Borgeby fältdagar? Tryck här!

    Till toppen