Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Lantbruk 9 juli

    LRF: Nationella pengar måste fram

    Stockholm

    ”Även om vi får ett krisstöd från EU så behövs det nog fyllas på med nationella pengar för att klara likviditeten.” Det säger Palle Borgström till ATL efter dagens presskonferens om torkan, risken för miljardförluster och inga garantier för EU-stöd.

     Palle Borgström. LRF:s ordförande, Sven-Erik Bucht, landsbygdsminister och Christina Nordin, generaldirektör på jordbruksverket.
    Palle Borgström. LRF:s ordförande, Sven-Erik Bucht, landsbygdsminister och Christina Nordin, generaldirektör på jordbruksverket. FOTO: Olof Peronius

    Under måndagen höll regeringen presskonferens angående torkan. Landsbygdsminister Sven-Erik Bucht, Jordbruksverkets generaldirektör Christina Nordin och LRF:s ordförande Palle Borgström deltog och talade om läget, vilka åtgärder som vidtagits och vilka åtgärder som planeras. Vid presskonferensen målades en dyster framtid upp med prognoser om miljardförluster och inga garantier för EU-stöd.

    – Det som viktigast just nu är att fixa fram foder. Spannmålet är svårare att fokusera på och där krävs det regn, säger Sven-Erik Bucht.

    Värre än 1992

    Om det vädret fortsätter som det är fram till augusti så menar LRF:s att årets torka kommer vara värre än rekordtorra 1992.

    – Får vi inte någon nederbörd så kommer Sverige befinna sig i en riktig kris. Vi förväntar oss miljardsummor i förluster, säger Palle Borgström.

    Vädjar till konsumenterna

    På långsikt vill LRF i framtiden utveckla bättre förberedelse för självförsörjning och jobba så att lantbruket är mer förberedda för torka. Dessutom uppmanade LRF att konsumenter ska välja svenskt kött i sommar.

    – Vi kommer att behöva slakta mer än vanligt. Därför vädjar jag till konsumenterna att köpa svenskt kött. Kan vi få en efterfrågan så kommer det hjälpa lantbruket mycket, säger Palle Boström.

    Inget krisstöd

    Men krisstödet från EU-fonden dröjer. Än finns ingen tidsplan när eller om krisstödspengarna kommer. Flera journalister på plats frågade om hur stor sannolikheten var att pengarna kommer att betalas ut men Sven-Erik Bucht kunde inte svara på den frågan.

    – Vi hoppas att det kommer pengar från EU men i nuläget finns det ingen garanti att det kommer att betalas ut. Och vi ska inte vänta oss att krisfonden kan lösa alla de här problemen, säger Sven-Erik Bucht som i stället menar att det snarare skulle handla om en lindring för bönderna.

    Inte heller Palle Borgström ser krisstöd från EU som räddningen på böndernas problem.

    – Varje krona är värdefull, men vi vet från mjölkkrisen bland annat att det tar ganska långt tid innan de där pengarna är klara. I det fallet så kom de när krisen redan var över. Vi jobbar på det spåret, men det är inte det som kommer vara den stora lösningen som underlättar för jordbruksföretagen.

    Är det inte delvis så att pengarna i krisfonden är samma pengar som annars skulle ha gått till gårdsstöd?

    – Ja, till viss del så finns det ett utbyte – men det beror lite på hur man väljer att finansiera det där krisstödet.

    Så du hoppas ändå på att det kommer nya pengar?

    – Det behövs nya pengar också.

    Om det inte blir bättre, vilka andra verktyg anser du behövs plocka fram?

    – Även om vi får ett krisstöd från EU så behövs det nog fyllas på med nationella pengar. Vi tittar på en hel rad åtgärder som kan skapa likviditet ute hos jordbruksföretagen så snart som möjligt.

    Vad kan det vara?

    – Under mjölkkrisen diskuterade vi att flytta fram inbetalning av moms och arbetsgivaravgifter, till exempel. Att ändra sin preliminärdeklaration kan alla göra, nu i dag, för att skapa likviditet. Man måste inventera varje sådan möjlighet, säger Palle Borgström.

    Känner du att det finns politiskt stöd för att plocka fram extra pengar?

    – Våra diskussioner med landsbygdsministern är väldigt konstruktiva. Sen behövs det en större politisk uppbackning, men vi ser att den här frågan börjar faktiskt hamna i valrörelsen – det har blivit en diskussion hos ganska många partier nu om svensk livsmedelsförsörjning och sårbarheten.

    Så du har gott hopp om att det går att hitta politiska lösningar?

    – Jag tror att det kommer att komma fram en del lösningar, men det är klart att summan av alla lösningar kommer inte att vara så stor att det helt neutraliserar effekten av torkan, säger Palle Borgström.

    Bucht lovar inga nya pengar

    Landsbygdsminister Sven-Erik Bucht lovar än så länge inga nya pengar till Sveriges bönder, men han menar att Sveriges ansökan till EU-kommissionen om att få höja förskottet på landsbygdsstöden från 75 till 85 procent ändå kan vara en betydelsefull hjälp för enskilda lantbrukare.

    – Det är en likviditetsförstärkning att man ökar från 75 till 85 procent. Sen när det gäller EU:s krisstödspengar så finns det ett regelverk kring det – jag kan inte detaljerna kring exakt hur det ser ut. Jag utgår från att EU-kommissionen kommer att hantera det här på ett seriöst sätt – det är inte bara Sverige som är drabbade, det är flera andra länder som söker också, säger Sven-Erik Bucht.

    Sveriges linje har varit att inte öka medlemsavgiften till EU efter Brexit, vilket indirekt leder till mindre pengar till lantbrukarna. Hur ser du på det ett år som detta, då behovet av jordbruksstöd är extra stort?

    – Det finns ingen koppling till framtida CAP, utan det här är den befintliga budgeten som hanterar detta.

    Likväl är behovet av stöd större än någonsin hos svenska lantbrukare?

    – Om man tittar på framtida CAP så är det klart att det får konsekvenser när England går ur EU. Där har vi en bred politisk samsyn i Sverige att vi inte kan gå in med ytterligare pengar. Sverige är en jättestor nettobetalare till EU – då är det bättre att vi håller tillbaks så att vi i stället kan använda nationella pengar till jordbruket.

    När den akuta krisen har lagt sig menar Sven-Erik Bucht att det är viktigt att alla aktörer tittar på effekterna av klimatförändringarna för Sveriges jordbruk.

    – Den här regeringen har fördubblat klimatinsatserna från förra året till detta år, för att vi måste ta våra internationella åtaganden som Paris och Agenda 2030 på allvar. Det går inte att förneka klimatet – klimatet påverkar om vi har extremår. Tar vi inte tag i klimatet kommer vi att få än mer av extremår – och få jättestora problem.

    LÄS OCKSÅ: Magnus Oscarsson (KD): Regeringen har agerat för långsamtLÄS OCKSÅ: Inga krispengar i sikte för torkdrabbade

    Läs mer om

    Till toppen