Annons

Nya föreskrifter på gång för pälsnäringen

Jordbruksverket beslutade vid ett möte på torsdagen att ta ett helhetsgrepp på svensk pälsnäring. En remiss om nya föreskrifter lär komma senare i år.
Annons
Därmed blev det ingen omedelbar framgång för Djurrättsalliansen som i dagarna har JO-anmält Jordbruksverket. Anmälan gäller att verket inte har satt ett datum för när föreskriften om hur chinchillor för pälsuppfödning ska hållas.

Det har enligt aktivisterna inneburit att chinchillauppfödare har kunnat vanvårda sina djur i åratal.
- Vi kan inte forcera fram något bara för att
Djurrättsalliansen driver en kampanj. Vi tittar på frågan samlat. Det innefattar minkar, chinchillor och kaniner i köttuppfödning. Det vore konstigt att lyfta upp just chinchillorna, vi tar ett samlat grepp, säger Björn Dahlén, chef för djurskyddet på Jordbruksverket.

Remissrunda


Några nya, färdiga föreskrifter tror han inte kommer i år. Däremot en remissrunda. Det finns i dag tre svenska uppfödare som föder upp chinchillor för pälsindustrin. För att dessa inte ska tvingas slå igen har en föreskrift från 2003 om nya burregler aldrig fått ett datum när föreskriften träder i kraft.

Det i sin tur har fått till följd att uppfödningen har fortsatt i samma burar, burar som enligt den sju år gamla föreskriften är regelvidriga.

Kontroll väntar


De tre chinchillafarmerna finns i Hallands län, Uppsala län och i Västra Götaland. Länsstyrelsen i Halland kommer de närmaste dagarna att genomföra en kontroll på den halländska farmen.
Redan för elva år sedan bestämde EU att chinchillor i pälsproduktion ska ha burar som är minst en meter höga, det ska finnas hyllor i flera plan. Dessutom får golven inte vara galler.

Jordbruksverkets föreskrift från 2003 har dock varit tandlös gentemot uppfödare som drivit sina verksamheter vidare utan att bygga ut eller bygga om.

Gäller vid nyetablering


- Föreskrifter utan datum kan tyckas fullständigt idiotiska men är inte så dumma ändå. För den som vill bygga ut eller ändra på ett sätt som kräver förprövning gäller föreskrifterna. De gäller också vid nyetablering, säger Björn Dahlén.

Jan Olsson

Annons
Annons
Företagsguiden se alla annonser här
Annons

Tyck till

Tycker du det är bra att slakterierna inför öppnare prislistor?

kommentera
Följderna av bete olika
Håller landskapet öppet. Betet gynnar kornas hälsa och ger dem möjlighet till naturligt beteende. Samtidigt medför lagstiftningens krav kostnader för företagen.Foto: Ann Lindén

Bete nyttigt för korna men dyrt för bonden

Beteslagen är bra för korna men kan i vissa fall dra ned lantbruksföretagets lönsamhet och påverka möjligheten till expansion.

God hälsa med råg
Råg kan inverka positivt på insulinkänsligheten Foto: Martin Schönbeck

Råg tros kunna minska diabetesrisk

Råg kan minska risken för vällevnadssjukdomar. Det tyder forskning från bland annat Sveriges lantbruksuniversitet i Uppsala på. 

Fritflugan gillar värme
Bevingad skadegörare på nång. Så här kan det se ut när fritflugan varit framme och skadat höstveteplantor.Foto: Växtskydscentralen

Fritflugan kommer med värmen

Fortsatt värme ökar risken för angrepp av fritfluga och vetedvärgsjuka i tidigt sådd höstsäd, varnar Växtskyddscentralen i Linköping.

Ängen kräver goda grannar
Hotad miljö. Sveriges artrika ängar blir allt färre. Ska de kunna skyddas måste hänsyn tas till omgivande marker, enligt en ny studie från Lunds universitet.Foto: Anja Thorsén

Mångsidig granne viktig för ängen

Koplingen mellan blommor och bin i ängshagar och intensivt brukad åkermark kartlagd i ny studie.

ATL Play
God djuromsorg, mindre stress och klimatpåverkan är målet med det mobila slakteriet. Ett mobilt slakteri innebär att djuren inte behöver lastas eller transporteras till slakt. ATL fick en exklusiv förhandstitt på Hälsingestintans rullande anläggning.Foto: Fredrik Thunberg

Se det första mobila slakteriet för storboskap

Snart är Europas första mobila slakteri klar för drift. ATL fick en exklusiv förhandstitt på Hälsingestintans rullande anläggning.