Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Lantbruk 9 augusti

    Torkan hot mot framtida produktion

    Torkan skakar om Lantbrukssverige i grunden. Semineringarna minskar och livdjursexport kan bli aktuellt.

    – Detta är den allvarligaste akuta krisen för lantbruket under min tid som bonde, men för den skull får vi inte glömma bort de långsiktiga konsekvenserna, säger Marita Wolf, ordförande för Växa Sverige.

    Bristen på grovfoder är naturligtvis det stora orosmomentet för djurbönderna. Men nu börjar också produktionsminskningar ge sig till känna, minskningar som kan få konsekvenser flera år framåt i tiden.

    Semineringarna har minskat kraftigt under sommaren.

    – Både mjölkproduktion och fruktsamhet dippar i besättningarna. Det blir färre kalvar till både mjölk och kött nästa år och färre kor som mjölkar om två år, säger Marita Wolf, som själv driver en mjölkgård med 200 kor utanför Rimforsa i Östergörland.

     Marita Wolf, ordförande för Växa Sverige.
    Marita Wolf, ordförande för Växa Sverige. FOTO: Växa Sverige

    Slakten sackar

    På många mjölkgårdar byggs det upp ett levandelager av utslagskor när slakterierna inte tar emot djur enligt plan. En mjölkgård slår i snitt ut drygt 30 procent av korna varje år. De flesta mjölkbönderna har på slakteriernas uppmaning gjort en årsplan med ett visst antal djur till slakt varje månad. De planerna följs nu inte fullt ut av slakteriföretagen.

    – Den planerade slakten sackar, det medger slakterierna. De slaktar inte mer än de kan avsätta på marknaden, säger Marita Wolf.

    Hon skulle vilja se att staten gick in och gav stöd till infrysning av svenskt kött:

    – Den insatsen borde politiken göra i det här kritiska läget. Det skulle vara en symbol för att man menar allvar med livsmedelsstrategin.

    Branschen samlad

    Marita Wolf och Växa Sverige deltar aktivt i den ”högnivågrupp”, som LRF tagit initiativ till och där både branschen, regeringen och myndigheterna är representerad.

    – Det är positivt att hela branschen finns samlad och jag upplever att alla försöker bidra.

    Jordbruksverket håller tillsammans med Växa Sverige och LRF på att göra en nationell grovfoderbalans som ska visa hur mycket foder som finns i lager och hur stort behovet av inköp är.

    – Det går inte att skapa ett högvärdigt vallfoder, men vi behöver veta hur stor totalskadan är när det gäller grovfoder och sätta ett värde på den. FDå får vi en bedömning av förlusten som också kan användas när vi möter politikerna, säger Marita Wolf.

    Växa Sverige håller också på att sätta samman nya rådgivningspaket anpassade för årets extrema situation. Förhoppningen är att det ska gå att hitta finansiering för dessa inom landsbygdsprogrammet. Marita Wolf uppmanar kollegorna att snarast ta kontakt med rådgivare, även om man inte har totalbilden klart för sig.

     Vallskörden har blivit dålig på de flesta håll i landet.
    Vallskörden har blivit dålig på de flesta håll i landet. FOTO: Marcus Frennemark

    Export av kvigor?

    Men man har också börjat titta på möjligheten att exportera livdjur. Svenska djur efterfrågas, inte minst på grund av det goda djurhälsoläget.

    – Om vi nu inte blir av med djuren till slakt så kanske livdjursexport kan vara ett sätt att lätta på trycket, säger Marita Wolf.

    Även om det är krisläge nu, så upplever Marita Wolf också att det finns ljuspunkter som kan visa sig väldigt viktiga i det långa loppet. Förståelsen för lantbrukets villkor har ökat från samhällets sida. En del administrativa hinder har kunnat undanröjas, åtminstone temporärt. Det lagstadgade beteskravet är ett exempel där myndigheterna ger dispens.

    Dispens från beteskravet

    – Där har man visat tillit till lantbrukarna att göra egna bedömningar. Jag hoppas att den möjligheten kan vara kvar även på lång sikt. Det har gått att lätta på många detaljregler nu, då borde det vara möjligt att göra det också framåt. Allt som kan göras för att nå livsmedelsstrategins höga mål bör göras, säger Marita Wolf.

    Bondekårens gemensamma sammanhållning i krisen är en annan ljusglimt i sommar.

    – Det har väl aldrig pressats så mycket halm på slätterna som i år. Det är otroligt tacksamt att växtodlarna gör det. Den halmen behövs som foder.

    LÄS OCKSÅ: De jobbar för att hjälpa i foderkrisenLÄS OCKSÅ: SLU: Tips på alternativ till foder i kristider

    Läs mer om

    Till toppen