Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Lantbruk 11 januari

    Många drar sig för att underhålla diken

    Bara 53 procent av lantbrukarna har underhållit sina diken de senaste 5 åren. Rädsla att bryta mot miljöregler är en viktig orsak, berättar rådgivare Jenny Johansson, på Jordbruksverket på växtskyddskonferensen i Uddevalla i dag.

     Jenny Johansson, på Jordbruksverket är en av talarna på växtskyddskonferensen i Uddevalla i dag,
    Bild 1/2 Jenny Johansson, på Jordbruksverket är en av talarna på växtskyddskonferensen i Uddevalla i dag,
     – Det vi kan lära av historien är att det inte finns några generella applicerbara lantbruksmetoder som funkar överallt, säger Christina Lundström på Rådnu.
    Bild 2/2 – Det vi kan lära av historien är att det inte finns några generella applicerbara lantbruksmetoder som funkar överallt, säger Christina Lundström på Rådnu.

    Hon är en av talarna under den första dagen på den regionala Växtodlings och växtskyddskonferensen i Uddevalla idag som samlat folk från branschen på Bohusgården i Uddevalla. Totalt finns det cirka 90 000 mil diken i Sverige varav 9 000 återfinns i jordbrukslandskapet.

    (bild)

    Enligt en enkätundersökning gjord av LRF som hon refererar till angav de allra flesta, 44 procent, ”att det bara inte blivit av” som den viktigaste orsaken till att man inte underhållit dikena på sin åkermark. Andra viktiga orsaker är rädsla för att bryta mot miljöregler eller att man tror att grannarna inte vill vara med och dela på kostnaden.

    Skyldig att underhålla

    – Alla som äger ett dike har en skyldighet att underhålla diket så att det inte uppstår skada på enskilda eller allmänna intressen, påpekar Jenny Johansson.

    En annan talare på konferensen var Christina Lundström på Rådnu, ett kompetenscentrum för rådgivning på Sveriges Lantbruksuniversitet. Enligt livsmedelsstrategin står lantbruket inför många utmaningar framöver både att öka lönsamhet och innovation i lantbruket samtidigt som miljöpåverkan ska minska.

    – Det vi kan lära av historien är att det inte finns några generella applicerbara lantbruksmetoder som funkar överallt, säger hon.

    Dikningscoach

    Den kunskap som utvecklas framöver måste vara mer diversifierad och anpassad till lokala förhållanden än tidigare. Därmed ser hon också en förändrad roll för rådgivare att bli mer av en stöttande ”coach” än en expert.

    (bild)

    – Det är sällan någon kan mer om den enskilda gården än den erfarne lantbrukaren. Vi måste gå över till ett socialt lärande där man tillsammans drar lärdom av de olika kunskaperna man har, säger hon.

    Kommentarer

    Genom att kommentera på Atl så godkänner du våra regler.

    Till toppen