Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Lantbruk 5 december

    Ljummet mottagande av klimatexpertens förslag

    "Jord- och skogsbruk borde få bra betalt för att binda koldioxid" föreslog miljöprofilen och meteorologen Per Holmgren. Men från politiskt håll är man försiktigt inställd till förslagen.

    Det var många som läste om Per Holmgrens förslag som ATL skrev om för några veckor sedan. Han underströk jord- och skogsbrukets viktiga roll för att klara klimatmålen, när han talade på hushållningssällskapets Lantbrukarkonferens.

    De gröna näringarna har en mycket viktig uppgift i att binda koldioxid från luften, sa han:

    – Här pratar vi om en jättevärdefull ekosystemtjänst som jord- och skogsbrukare borde få bra betalt för. Men än så länge får man inte det.

    Stora kolsänkor i Norden

    – Det är ett intressant förslag. Skogs- och jordbruk är viktigt för att klara klimatmålet globalt. I många nordliga länder har vi stora kolsänkor, säger Björn Boström, handläggare och sakkunnig i klimatfrågor på Naturvårdsverket, och fortsätter:

    – I Sverige har vi en väldig stor kolsänka, men om det finns åtgärder för att öka den mer är det väldigt bra. Ett exempel är torvmarker som man har dikat ur och där stora mängder kol läcker ut. Om det finns någon jordbrukare eller markägare som vill göra en åtgärd för att stoppa att det läcker, så vore det rimligt att få ersättning för det. Samtidigt finns det ju flera typer av klimatstöd i landsbygdsprogrammet och från Skogsstyrelsen.

    LÄS OCKSÅ: ”Jord- och skogsbruk borde få bra betalt för att binda koldioxid”

    “Svårt omsätta i praktiken”

    Naturskyddsföreningen ger varken tummen upp eller ner för Per Holmgrens förslag. Presschefen Jesper Tidén skriver i ett mejl till ATL att förslaget är “principiellt intressant”, men att det är svårt att omsätta i praktiken. “Det får inte ske till priset av att minska ambitionerna på utsläppsminskningar”, skriver han.

    Per Holmbergs förslag tycks åtminstone delvis ligga i linje med vad Socialdemokraterna tycker om framtida jordbruksstöd.

    – Idag finns det olika stöd i landsbygdsprogrammet som leder till ökad klimatnytta och socialdemokraterna liksom regeringen vill i kommande CAP-reform se ökat fokus på ersättningar som riktas direkt mot miljö- och klimatåtgärder inom ramen för landsbygdsprogrammet och mindre medel till det generella gårdsstödet, skriver Matilda Ernkrans (S) ordförande i Miljö- och jordbruksutskottet i ett mejl.

    “Intressant tanke – men ingen hållbar lösning”

    Maria Malmer Stenergard, Moderaternas miljö- och klimatpolitiska talesperson, mejlar ett lite utförligare resonemang.

    – Att kompensera lant- och skogsbrukare för deras positiva inverkan på miljön är en intressant tanke. Men vi tror inte att riktade subventioner är en långsiktigt hållbar lösning. Svenskt lant- och skogsbruk är en del av vår basnäring och det måste få förutsättningar att stå på egna ben.

    LÄS OCKSÅ: “Framtida generationer får ärva en mycket ogästvänlig planet”

    Hon anser att hotet mot äganderätten är ett av de största problemen för jord- och skogsbruket som i förlängningen även påverkar klimatfrågan.

    – Vi ser hur äganderätten angrips från flera håll, såväl i skogsbruket som i jordbruket. Det är djupt problematiskt, bland annat eftersom äganderätten i mångt och mycket ligger till grund för det långsiktiga hållbara brukandet av marken. Därför vill vi moderater tillsätta en äganderättsutredning som tar ett helhetsgrepp om frågan, säger hon.

    ATL har även sökt miljöminister Karolina Skog (MP) för en kommentar.

    PREMIUM: Så gör du för att lagra mer kolLÄS OCKSÅ: 15 000 forskare slår larm

    Till toppen