Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Lantbruk 13 april

    Lamm tappar i lönsamhet

    Lammköttsproduktionen ökade förra året och efterfrågan är hygglig, men trots det hänger lönsamheten inte med.

    – Avräkningspriserna ligger stilla trots att produktionskostnaderna stiger, säger Magnus Jönsson, ordförande i Svenska Fåravelsförbundet.

    Gris- och nötköttsproducenterna i Sverige har haft några bra år där både lönsamhet och produktion har ökat. Lammköttet har inte haft riktigt samma utveckling. Under 2017 ökade slakten av får och lamm med drygt 4 procent.

    – Inga jättestora saker men ändå steg i rätt riktning, säger Magnus Jönsson, ordförande i Svenska Fåravelsförbundet, till ATL.

    Självförsörjningsgraden ökade också något under året till 28,1 procent. Det kan jämföras med grisköttet, 73,2 procent, och nötköttet, 53,5 procent. Men lönsamheten hänger inte med och det har flera orsaker. Det krävs självrannsakan och bättring i hela kedjan från gård till butik. Slakt- och transportkostnader är väldigt höga i Sverige.

    – Vi hanterar ganska få kilo kött per slaktkropp. 18 kilo slaktvikt på ett lamm, det är lite kött per timme eller per kilometer eller vad man nu räknar på. Det är ett dilemma ur effektivitetssynpunkt. Men det är också märkligt att det inte skiljer mer i produktivitet, slakt per arbetstimme, mellan de stora slakterierna och de mindre, säger Magnus Jönsson.

     Genomsnittbesättningen är fortfarande ganska liten, men det finns ett växande antal framgångsrika storskaliga satsningar.
    Genomsnittbesättningen är fortfarande ganska liten, men det finns ett växande antal framgångsrika storskaliga satsningar. FOTO: Marcus Frennemark

    Bristande slaktkapacitet

    Uppfödarkåren är heterogen. Genomsnittbesättningen är fortfarande ganska liten, samtidigt som det finns ett växande antal framgångsrika storskaliga satsningar. Men det finns exempel på att slakterierna inte klarat av att ta emot leveranser på ett par hundra lamm från de stora besättningarna, utan velat dela upp det på flera leveranser.

    – Det har förekommit och det är paradoxalt. Generellt är vår näring fortfarande liten, men vi har också stora producenter som kan leverera och det är inte de som bromsar produktiviteten.

    Leveranssäkerheten och förmågan att göra korrekta prognoser över tillgången på lamm behöver också bli bättre hela vägen från gård över slakteri till handel.

    – Förra sommaren hade vi slaktkö på lamm trots att handeln sa att de ville ha mer lamm. Slakterierna behöver bli bättre i sina prognoser och lantbrukarna på att leverera de lamm som är anmälda.

    Hals kan ge mer

    I stycknings- och förädlingsledet behöver företagen tänka till om hur slaktkropparna förädlas. Handeln upplever ett köpmotstånd när ädlare styckningsdetaljer som stek och filé blir alltför mycket dyrare än motsvarande importkött. Magnus Jönsson vill se offensivare styckningskalkyler där man inte bara skär ut stek och filé och sedan färsar resten. Framdelskött som lägg och hals kan bli nya produkter som kan betala sig bättre.

     – Lammköttet är det röda kött som konsumenten har störst förtroende för just nu, säger Magnus Jönsson, ordförande i Svenska Fåravelsförbundet.
    – Lammköttet är det röda kött som konsumenten har störst förtroende för just nu, säger Magnus Jönsson, ordförande i Svenska Fåravelsförbundet. FOTO: Rickard Nilsson

    – Man kommer hela tiden tillbaka till detta att det är så små volymer. Men vi kan inte hålla på med sådant hönan- eller ägget-resonemang. Det behövs lite vilja och jävlar anamma. Handeln är jättetydlig med att den vill ha mer svenskt lammkött.

    Det finns skäl för framtidstro. Den totala köttkonsumtionen minskar i spåren av klimatdebatten samtidigt som andelen svenskt kött ökar. Men konsumtionen av lammkött, både svenskt och importerat, ökar, påpekar Magnus Jönsson.

    – Lammköttet är det röda kött som konsumenten har störst förtroende för just nu. Långsiktigt skapar det en enorm potential för oss, avslutar Magnus Jönsson.

    LÄS OCKSÅ: Växande intresse för tackpeng – trots mycket dokumentationLÄS OCKSÅ: Här ökar fåren mestLÄS OCKSÅ: Missförstånd raserade fårdriftLÄS OCKSÅ: Bestulen fårägare: “Alla måste anmäla”LÄS OCKSÅ: Fler fårstölder oroar branschen och fårägare

    Så här läser du vidare

    Är du redan prenumerant? för att läsa vidare


    Bli prenumerant på ATL Premium så ger vi dig ännu mera

    • Obegränsad läsning – alla artiklar på atl.nu
    • Viktiga analyser och extramaterial
    • Nyhetsbrev med chefredaktörens bästa tips
    • ATLs e-tidning kvällen före tidningsdag
    • Spara 98 kr! Ord pris 99 kr/mån
    • Bekväm tillsvidareprenumeration
    • Avsluta när du vill. Ingen bindningstid

    1 kr första månaden. Därefter betalar du 99 kr/mån. Avsluta när du vill.

    Till toppen