Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Lantbruk 11 January

    Då gällde andra bullar

    Tillhör du den gamla stammen som bara äter semlor en enda dag om året – på fettisdagen? I så fall gör du helt rätt med 1950-talets mått mätt, då fanns en lag som reglerade när man fick äta den härligt gräddiga bullen.

     1952 var försäljning av semlor hårt reglerad – och det hängde ihop med efterkrigstidens knapphet i fråga om råvaror.
    1952 var försäljning av semlor hårt reglerad – och det hängde ihop med efterkrigstidens knapphet i fråga om råvaror. FOTO: Mostphotos

    En tidningsnotis från 23 januari 1952 i GöteborgsPosten visar att lagen var allt annat än tandlös. Ett par bagare i Malmö fick böta eftersom de hade bakat och sålt fastlagsbullar redan i januari.

    En fråga för chefsjuristen

    Det var Jordbruksnämnden som på 1950-talet bestämde när semlor fick säljas och vad de skulle kosta, detta eftersom nämnden hade till uppgift att pris- och marknadsreglera jordbruk och fiske i landet.

    ATL försökte borra i hur långt fram i tiden semmellagen gällde. Det visade sig vara lättare sagt än gjort. 1991 upphörde Jordbruksnämnden att existera och gick upp i Jordbruksverket, alltså fick Jordbruksverkets chefsjurist Anders Swahnberg svara på våra frågor.

    – Den här frågan kommer upp i stort sett varje år och förra året gjorde vi faktiskt en ordentlig genomgång. Vi kunde tyvärr inte hitta information om när lagen slutade gälla, men i ett cirkulär fanns bland annat en prisangivelse från 1952. Den mindre sorten, en 37-grams ofylld semmelbulle, fick kosta 17-19 öre och den större varianten på 65 gram fick kosta 30-32 öre. Omräknat i dagens penningvärde skulle det betyda cirka 3 kr för den mindre och 4,50 kr för den större.

    LÄS ÄVEN: Fritt för jägare att skjuta förvildade katter?

    Försökte stoppa prisökningar

    Men varför var man då så noga med att reglera semlans pris och försäljningsperiod? Anders Swahnberg förklarar:

    – Vi måste komma ihåg att 1952 levde man fortfarande i skuggan av andra världskriget. Jordbruksproduktionen hade minskat kraftigt under krigsåren, eftersom många män låg inkallade och jordbruket hade gått på sparlåga. Dessutom hade importmöjligheterna minskat. Genom att införa prisstopp på vissa varor samt reglera när varan fick säljas kunde man motverka okontrollerade prisökningar.

    När det gäller semlor kan man tänka sig att både grädde och marsipan kunde vara varor som det rådde stor knapphet på. Möjligen även socker och mjöl.

    Kommer inte längre

    Ungefär så långt kommer vi, för sedan leder spåren till lagen om semlorna rakt ner i Riksarkivet. Det är nämligen där som de större delarna av Jordbruksnämndens arkiv förvaras. Anders Swahnberg gissar dock att lagen slutade gälla ganska snart efter att Malmöbagarna fick sina böter. När extremläget efter kriget så småningom klingade av och tiderna i efterkrigssverige blev goda fanns sannolikt inget incitament för att ha kvar lagen.

    Fettisdagen

    Fettisdagen är starkt förknippad med kristendomens största fasta – påskfastan. Fettisdagen är sista chansen att äta upp sig innan den 40 dagar långa fastan, som börjar 40 dagar innan påsk och avslutas på påskafton. Det innebär att fettisdagen alltid infaller 47 dagar före påsk, med andra ord alltifrån 3 februari till 9 mars. I år infaller fettisdagen tisdagen den 13 februari.

    LÄS ÄVEN: 125 ton vispgrädde mest från SverigeLÄS ÄVEN: Trump hyllade bönder i uppmärksammat tal

    Till toppen