Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Lantbruk 1 december

    Knorren ger danska uppfödare extra betalt

    Krannestrup och Vejle, Danmark

    Niels Aage Arve är pionjär när dansk grisproduktion växlar upp djuromsorgen.

    Gårdens 1 300 suggor är lösgående och smågrisarna får behålla knorren.

    Det ger ett hjärta i djurvälfärdsprogrammet och en krona extra i plånboken.

    Det har gått ett år sedan Krannestrup slutade att kupera svansarna. Det har gått över förväntan. Slaktanmärkningarna på svansbitning, som låg på 0,5 procent innan, har inte ökat. Men det krävs mer av såväl utrymme, halm som tillsyn för att klara det.

    – Utmaningen är klimastallet (tillväxtstallet) där har vi minskat beläggningen med tjugo procent, säger Niels Aage Arve.

     Danska smågrisar med knorren kvar på Krannestrup
    Danska smågrisar med knorren kvar på Krannestrup

    Fixerar suggorna i fyra dagar

    Lösgående suggor har han haft sedan 2013 när det nya grisningsstallet togs i bruk. Till en början fick suggorna grisa helt fritt i boxen, men det ökade smågrisdödligheten påtagligt. Nu finns det fixeringsgrindar i alla grisningsboxar och Niels Aage Arve fixerar suggorna fyra dagar i samband med grisningen.

     Niels Aage Arve, Krannestrup, producerar grisar med ett hjärta i djurvälfärdsmärkningen.
    Niels Aage Arve, Krannestrup, producerar grisar med ett hjärta i djurvälfärdsmärkningen.

    Det har sänkt smågrisdödligheten till en mer hanterlig nivå, även om den fortfarande ligger högre än det danska genomsnittet, som baseras på suggor fixerade under hela digivningen.

    Suggorna föder många levande grisar, i snitt 18 stycken per kull. Det kräver kullutjämning och gården har ett välutvecklat system med amsuggor för att kunna avvänja 14,7 grisar per kull.

     Niels Aage Arve, Krannestrup, producerar grisar med ett hjärta i djurvälfärdsmärkningen.
    Niels Aage Arve, Krannestrup, producerar grisar med ett hjärta i djurvälfärdsmärkningen.

    Tillägg på en krona per kilo

    Grisarna från Krannestrup kvalar in i det danska djurvälfärdsprogrammet och får märkas med ett hjärta, av tre möjliga. För det får Niels Aage ett pristillägg på en dansk krona kilot när grisen går till slakt, han har dessutom ett tillägg på 30 öre för att han uppfyller kraven för export till Storbritannien.

    – Med en krona extra kilot går det ihop med det extra arbetet vi har. Vi slipper ju dessutom arbetsmomentet med att kupera svansarna, säger han.

     De danska suggorna föder många grisar.
    De danska suggorna föder många grisar.

    Den danska djurvälfärdsmärkningen initierades av statliga Fødevarestyrelsen under 2016. Grisköttet är först ut, men avsikten är flera produkter ska märkas efterhand. Sedan i maj 2017 finns hjärtemärkta produkter ute i butik.

    – Målet är att marknaden ska driva utvecklingen mot högre djurvälfärd och att konsumenterna, när de kan välja, ska betala vad det kostar, säger Per Olesen, som är veterinärpolitisk chef på branschorganisationen Landbrug & Fødevarer.

     Suggan får fixeras i fyra dagar i samband med grisningen.
    Suggan får fixeras i fyra dagar i samband med grisningen.

    Samtidigt ska inte den nya märkningen undergräva de varumärken, till exempel frilands- och ekogris, som redan etablerat sig med en ännu högre djuromsorg. Olika välfärdskoncept står i dag för cirka fem procent av den danska grisproduktionen och är främst inriktade på hemmamarknaden.

    Dansk dagligvaruhandel står bakom satsningen, men inte helhjärtat. Danska Coop står utanför eftersom man tycker att kraven är för lågt satta.

     Jesper Thorlak, slaktarmästare i Føtexbutiken i Vejle.
    Jesper Thorlak, slaktarmästare i Føtexbutiken i Vejle.

    Inte känd bland kunder än

    I Føtexbutiken i Vejle finns det griskött med ett, två och tre hjärtan. Jesper Thorlak är slaktarmästare och allt färskt kött som säljs i butiken styckas av Jesper Thorlak och hans medarbetare. Han upplever inte att djurvälfärdsmärkningen är särskilt känt bland kunderna ännu.

    – Konsumenterna vet inte vad det betyder ännu. För de ekologiska produkterna, som är märkta med tre hjärtan är ekomärkningen starkare, säger Jesper Thorlak.

    Per Olesen sätter sitt hopp till att en statligt finansierad informationskampanj inför julen ska öka konsumenternas kunskaper om djurvälfärdsmärkningen och därmed efterfrågan.

    – Grisuppfödarna står på kö för att ställa om. Får vi bara beställningar från handeln så ska vi producera, säger Per Olesen.

     Från ett till tre hjärta i dansk djurvälfärdsmärkning
    Från ett till tre hjärta i dansk djurvälfärdsmärkning

    Dansk djurvälfärdsmärkning

    Finns i tre nivåer från ett till tre hjärtan. För att erhålla ett hjärta ska följande kriterier uppfyllas:

    Suggan ska vara lösgående men får fixeras i upp till fyra dagar i samband med grisningen.

    Suggan ska ha större yta att röra sig på än i standardproduktion och hon ska ha tillgång till halm för bobygge och förströelse.

    Kultingarna ska ha hela svansar.

    LÄS OCKSÅ: Danska galtar kan slippa knivenLÄS OCKSÅ: Risk för rysk grispriskollapsLÄS OCKSÅ: Nya regler ökar både hälsa och lönsamhet

    Så här läser du vidare

    Är du redan prenumerant? för att läsa vidare


    Bli prenumerant på ATL Premium så ger vi dig ännu mera

    • Obegränsad läsning – alla artiklar på atl.nu
    • Viktiga analyser och extramaterial
    • Nyhetsbrev med chefredaktörens bästa tips
    • ATLs e-tidning kvällen före tidningsdag
    • Spara 98 kr! Ord pris 99 kr/mån
    • Bekväm tillsvidareprenumeration
    • Avsluta när du vill. Ingen bindningstid

    1 kr första månaden. Därefter betalar du 99 kr/mån. Avsluta när du vill.

    Till toppen