Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Lantbruk 14 april

    Japan öppnar för "erfarna" utländska jordbrukare

    TOKYO.

    Den som är sugen på att testa hur det är att jobba med jordbruk i Japan har nu sin chans.

    Den första april inrättades tre ekonomiska frizoner i Japan där det blir betydligt enklare att få arbets- och uppehållstillstånd. Syftet är att lindra den skriande bristen på arbetskraft inom den japanska jordbruksnäringen.

    Kraven är att man ska ha fyllt 18 år och ha jobbat med jordbruk i minst ett år.

    Tanken från den japanska regeringens sida är att de förenklade reglerna på sikt ska omfatta också resten av landet.

     Fruktodlingar eller risfält är frågan när Japan söker utländsk arbetskraft till sin jordbruksindustri.
    Fruktodlingar eller risfält är frågan när Japan söker utländsk arbetskraft till sin jordbruksindustri. FOTO: Jon Thunqvist

    Även om planen i första hand riktar sig mot medborgare i Japans närmaste grannländer så är det inget som hindrar även svenskar från att söka. Det kan dock vara klokt att putsa lite på japanskan innan man anmäler sitt intresse eftersom man förväntas kunna “utföra sina arbetsuppgifter” på det lokala tungomålet.

    Ris – och bilar

    Den som känner sig manad kan söka sig till risfälten i Niigata län, kålodlingarna i Aichi län – vilket händelsevis också råkar vara biltillverkaren Toyotas hembygd – eller det fagra Kyoto län som är berömt för sina frukt- och teodlingar.

    – Vi måste agera för att säkra livsmedelsförsörjningen för våra barn och barnbarn, sade den japanske jordbruks-, fiske- och skogsbruksministern Ken Saito i en intervju med japansk media.

     Japans jordbruksminister Ken Saito.
    Japans jordbruksminister Ken Saito. FOTO: Ministry of Agriculture, Fisheries and Forestry

    Redan i dag finns det olika utbytesprogram som gör det möjligt för utlänningar att jobba i Japan som så kallade “trainees”.

    Då rör det sig dock om okvalificerat arbete, medan tanken med det nya initiativet är att utlänningarna också ska tillföra ny kunskap och dela med sig av sina erfarenheter.

    Jordbruket i Japan dras med strukturella problem som visat sig svåra att komma till rätta med. Många av gårdarna är små vilket innebär att det är svårt att få till någon egentlig lönsamhet. Något som i sin tur innebär att ytterst få unga vill eller vågar söka sig till yrket.

    Majoriteten borta

    Generösa starta-eget-bidrag och andra former av stöd har inte räckt för att bryta den nedåtgående trenden. Statistiken visar att sex av sju jordbruk i Japan lagts ned sedan 1960-talets början.

    För att ytterligare komplicera situationen har den japanska befolkningen sedan några år tillbaka börjat minska.

    Minskningen väntas tillta under de närmaste decennierna och de allra mest pessimistiska prognoserna beskriver hur Japan år 2100 kommer att ha tappat mer än hälften av sin befolkning – från 126 miljoner idag till 49 miljoner då. Hela landsändar väntas bli övergivna när nya generationer flyr landsbygden för Tokyo, Osaka och andra storstäder.

     Sex av sju jordbruk i Japan lagts ned sedan 1960-talets början.
    Sex av sju jordbruk i Japan lagts ned sedan 1960-talets början.

    LÄS OCKSÅ: Risodlare skeptiska till minskade riskontrollerLÄS OCKSÅ: Global uppvärmning gynnar japansk vinodlingLÄS OCKSÅ: Japan och EU eniga om nytt jätteavtal – så påverkas livsmedelsproducenternaLÄS OCKSÅ: Ägarlöst land breder ut sig i Japan

    Japanskt jordbruk

    Antal jordbruk

    1960: 14,5 miljoner

    2015: 2,1 miljoner

    Vanligaste grödor (ton)

    Ris: 8 439 000

    Sockerbetor: 3 567 000

    Potatis: 2 456 000

    Vitkål: 1 480 000

    Rättika: 1 452 000

    Källa: Ministry of Agriculture, Fisheries and Forestry

    Så här läser du vidare

    Är du redan prenumerant? för att läsa vidare


    Bli prenumerant på ATL Premium så ger vi dig ännu mera

    • Obegränsad läsning – alla artiklar på atl.nu
    • Viktiga analyser och extramaterial
    • Nyhetsbrev med chefredaktörens bästa tips
    • ATLs e-tidning kvällen före tidningsdag
    • Spara 98 kr! Ord pris 99 kr/mån
    • Bekväm tillsvidareprenumeration
    • Avsluta när du vill. Ingen bindningstid

    1 kr första månaden. Därefter betalar du 99 kr/mån. Avsluta när du vill.

    Till toppen