Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Lantbruk 1 juni

    Stora förändringar föreslås i nya Cap

    UPPDATERAD. Nedskärningar av direktstöden från 60 000 euro och tak vid 100 000 euro ingår i EU-kommissionens förslag för en reformerad jordbrukspolitik.

    I dag presenterade jordbrukskommissionär Phil Hogan EU-kommissionens lagförslag för en radikalt förändrad jordbrukspolitik.

    – Huvudmålen för politiken blir att främja en smart och uthållig jordbrukssektor som säkrar livsmedelsförsörjningen, stödja miljövård och klimatarbete och stärka landsbygdernas socioekonomiska struktur, sa EU:s jordbrukskommissionär Phil Hogan vid dagens presskonferens i Bryssel.

    Till EU-kommissionens förslag hör införandet av ett tak för direktstöden vid 100 000 euro, med gradvisa nedskärningar från 60 000 euro. Utgifter för anställda får dras av. De sparade resurserna ska läggas på mindre lantbruk, antingen genom ett större direktstöd, eller genom landsbygdsprogrammet.

    Unga lantbrukare

    EU-kommissionen vill prioritera unga lantbrukare, och föreslår att det blir obligatoriskt att lägga minst 2 procent av direktstödsbudgeten på den gruppen, i extra direktstöd eller i startbidrag. Vill ett medlemsland lägga mer på föryngring ska de få göra det. Medlemsländerna ska också vara skyldiga att redovisa vad annat de gör för att underlätta för unga bönder. Det ska vara möjligt att skapa finansiella instrument som tillhandahåller kapital för unga lantbrukare i en investeringsfas.

    Mindre förgröning, mer miljö

    Förgröningen, som i dag utgör ungefär 30 procent av direktstödet, tas bort i EU-kommissionens förslag. Det ska inte betyda att miljöambitionerna med den gemensamma jordbrukspolitiken minskar, enligt kommissionen. Hela direktstödet ska nu miljösäkras, med krav på miljö- och klimatvänliga jordbruksmetoder. Vad det betyder i praktiken är i skrivande stund oklart.

    Utöver grundkraven för att få direktstöd vill EU-kommissionen att det ska vara obligatoriskt för medlemsländerna att med direktstödspengar finansiera “eco-schemes” som dock ska vara frivilliga för lantbrukarna att ansluta sig till. Hur de ska skilja sig från miljöåtgärder i landsbygdsprogrammet är inte tydligt.

    EU-kommissionen vill att minst 30 procent av landsbygdsprogrammet läggs på miljö- och klimatåtgärder. I dagens svenska landsbygdsprogram går runt 60 procent till miljöåtgärder. EU-kommissionen bedömer att med deras förslag bidrar 40 procent av hela jordbruksbudgeten till EU:s klimatarbete.

    Mer makt till medlemsländerna

    Den kanske största förändringen i EU-kommissionens förslag är den tidigare aviserade omfördelningen av makt och ansvar från Bryssel till medlemsländerna. Utformningen av och villkoren för stöden läggs på nationell nivå. På EU-nivå sätts målen för jordbrukspolitiken och kriterierna för att mäta måluppfyllelse och EU-kommissionen ser till att de uppnås, och att medlemsländernas val inte hotar den inre marknaden genom att snedvrida konkurrensen.

    – Fokus ska skifta från regler och efterlevnad till resultat och prestation, sa Phil Hogan.

    Varje medlemsland ska ta fram en strategisk plan för hur målen ska nås. De planerna ska godkännas av EU-kommissionen, och medlemsländerna ska lämna årliga rapporter om hur det går. Är EU-kommissionen inte nöjd med utvecklingen kan den kräva åtgärder, inklusive att stoppa utbetalningar från jordbruksbudgeten.

    Största förändringarna i reformförslaget

    Minskning på stöden från 60 000 euro, tak vid 100 000.

    Medlemsländerna tar över utformningen av stöden.

    Större fokus på unga lantbrukare.

    Förgröningen försvinner.

    Mer av jordbruksbudgeten ska gå till miljö- och klimatåtgärder.

    “Riktiga bönder”

    Det blir även upp till medlemsländerna att definiera vad som är en riktig lantbrukare och hur stöden ska riktas till sådana. Definitionen ska ingå i den strategiska planen och kan enligt förslaget handla om saker som inkomstprövning och hur mycket arbetskraft som går åt på gården. EU-kommissionen vill utesluta verksamheter som bara har en “insignifikant” del av sin ekonomi inom jordbruket. Samtidigt vill de undvika att bönder med diversifierade verksamheter utdefinieras.

    Omfördelning

    Att EU-kommissionen vill minska jordbruksbudgeten framgick av det förslag till en ny långtidsbudget som presenterades i början av maj. Enligt det minskar de svenska direktstöden med 3,8 procent. De största nedskärningarna görs i landsbygdsprogrammet, de minskar med 15 procent i alla medlemsländer. Stödtak är ett sätt att omfördela det som blir kvar, liksom förslag att tillåta större flytt av medel mellan direktstöden och landsbygdsprogrammet. Medlemsländerna får flytta upp till 15 procent åt vardera hållet, och ytterligare 15 procent från direktstöden till landsbygdsprogrammet om pengarna används till miljö- och klimatåtgärder.

    Utjämningen av stöd mellan medlemsländerna föreslås också fortsätta genom att de stöd som ligger under 90 procent av EU:s medelstöd per hektar ska få se skillnaden minska med 50 procent.

    Kopplade stöd

    Möjligheten att koppla stöd till specifik produktion ser EU-kommissionen ut att vilja öka totalt. Förutom de sektorer som redan tillåts vill EU-kommissionen lägga till grödor som inte kan användas till livsmedel men som kan användas för att ersätta fossila bränslen. Högst 10 procent av direktstöden får kopplas, plus 2 procent för proteingrödor. För Sveriges del innebär det en minskning, i dag får Sverige koppla 13 procent av direktstöden, exklusive de för proteingrödor.

    Riskhantering

    EU-kommissionen vill även göra det obligatoriskt för medlemsländerna att erbjuda någon form av riskhanteringsverktyg.

    – För första gången måste medlemsländerna visa att de har en strategi för riskhantering och kan hjälpa lantbrukarna att klara sig i dessa tider av prisvolatilitet, sa jordbrukskommissionären.

    Nästa steg i reformprocessen

    Nu lämnas EU-kommissionens förslag över till medlemsländerna i Rådet och EU-parlamentet som först ska enas internt om hur de vill reformera jordbrukspolitiken. Sedan ska de tre institutionerna hitta en kompromiss som alla kan gå med på. De ekonomiska ramarna slås fast i förhandlingarna om EU:s nästa långtidsbudget. Den nya jordbrukspolitiken är tänkt att börja gälla 2021.

    LÄS OCKSÅ: EU-parlamentet vill inte skära ned på jordbruksstödenLÄS OCKSÅ: Kom-ihåg lista för Cap-reformen

    Kommentarer

    Genom att kommentera på Atl så godkänner du våra regler.

    Läs mer om

    Till toppen