Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Teknik 8 november

    Här blir gödsel till strö

    Hässlås.

    Mjölkkorna på Kvarngården vilar på strömedel de själva producerat. I en ny anläggning förädlas resterna från biogasanläggningen så att den fasta fraktionen blir hygieniserad och kan återanvändas som strömedel till korna.

     Lars Paulson har satsat på en biocell som separerar och hygieniserar gödsel och rötrester.
    Lars Paulson har satsat på en biocell som separerar och hygieniserar gödsel och rötrester.

     Biocellen förädlar rötresterna till ett hygieniskt strömedel med goda uppsugningsegenskaper.
    Biocellen förädlar rötresterna till ett hygieniskt strömedel med goda uppsugningsegenskaper.

    Gödseln från gårdens tusen nötkreatur körs sedan 2012 genom en biogasreaktor där huvuddelen av energin plockas ur gödseln i form av el och värme. Biogasprocessen är termofil (fungerar bäst vid relativt höga temperaturer) och sker i temperaturintervallet 52-55 grader.

    Biogasanläggningen fungerar bra och sedan en månad är Lars Paulson på Kvarngården i gång med nästa steg. Att producera strömedel till stallarna genom att hygienisera den fasta delen av rötresten och därmed bli självförsörjande på strömedel.

    – Vi har ersatt sågspånen i liggbåsen med detta strömedlet och det fungerar bra, säger Lars Paulson.

    Biocell

    Processen sker i en så kallad biocell där första steget är att separera fast och flytande i rötresten. Den flytande delen, med en torrsubstanshalt runt sex procent, går tillbaka ut i gödselbrunnen.

     Första steget i processen är att separera fast från flytande i rötresterna.
    Första steget i processen är att separera fast från flytande i rötresterna.

    Den fasta fraktionen med en torrsubstanshalt på cirka 40 procent tas in i den cylindriska biocellen. Under lufttillsats bearbetas materialet av en vertikal rotor i behållaren och då sker det en successiv temperaturökning. Längst ner, efter en uppehållstid på cirka sex timmar i behållaren, tappas det färdiga materialet ut. Då ska temperaturen helst ha stigit till minst 70 grader.

    Rötrester kräver finlir

    Anläggningen, som är tillverkad i Italien, är egentligen utformad för att behandla färsk kogödsel. Då är det inga problem att nå över 70 grader, berättar Lennart Alexandersson från AB G. Alexandersson, som har sålt anläggningen på Kvarngården.

     Lars Paulson, lantbrukare på Kvarngården.
    Lars Paulson, lantbrukare på Kvarngården.

    När anläggningen körs på rötrester krävs det lite finlir med inställningarna eftersom rötresten redan blivit ”tappad” på huvuddelen av sitt energiinnehåll.

    – Det finns bara den här anläggningen och ett par stycken i Italien som körs på rötrester ännu, säger Lennart Alexandersson.

    När ATL besöker Kvarngården ligger temperaturen i den nedersta temperaturzonen på drygt 61 grader. Det är precis över nollan utomhus och det ångar vackert från skruven där det torvliknande materialet lämnar behållaren. Materialet är varmt, torrt och har neutral lukt.

    Kan behöva färsk gödsel

    – Vi har varit uppe i 67 grader när det varit som varmast. Vi funderar på att tillsätta lite färsk gödsel i processen för att få upp temperaturen, säger Lars Paulson.

     Lars Paulson följer processen på skärmen. Lennart Alexandersson har sålt anläggningen.
    Lars Paulson följer processen på skärmen. Lennart Alexandersson har sålt anläggningen.

    Det hemmaproducerade strömedlet ersätter den allt dyrare sågspånen i mjölkkornas liggbås. I djupströbäddarna har man också ersatt en del av halmen med det nya materialet och erfarenheterna är goda. Uppsugningsförmågan är klart bättre än hos halmen.

    Produktionen av strömedel täcker gårdens behov med råge. Överskottet kommer att säljas, till andra lantbrukare som vill ersätta sågspånen eller som trädgårdsnäring.

     Processen är kontinuerlig. Längst ner matas det färdiga materialet ut.
    Processen är kontinuerlig. Längst ner matas det färdiga materialet ut.

    Den flytande fraktionen som fått torrsubstanshalten sänkt från tio till sex procent sprids till stor del genom matarslangsystem och pumpas ut i fält. Det ger bättre spridningsegenskaper och troligen bättre förmåga att tränga ner i vallen.

    – Det här är ny teknik för oss och vi har inte alla parametrarna klara för oss ännu, men så här långt ser det lovande ut, säger Lars Paulson.

    PREMIUM: Hästgödsel kan bli nytt biobränslePREMIUM: Här sprids gödseln utan tunnaLÄS OCKSÅ: Fyller gödseltunnan på 60 sekunderPREMIUM: Succé för eget biogasbygge

    LÄS OCKSÅ: Nu är gödselbrunnarna fulla

    Fakta: Kvarngården Hässlås

    På gården finns 350 mjölkkor plus rekrytering, samtliga tjurkalvar föds upp till slakt på gården.

    Anläggningen för hygienisering av gödsel är tillverkad av det italienska företaget Cri-Man och har sålts av AB G. Alexandersson.

    Lars Paulson har investerat totalt 4,7 miljoner kronor i anläggningen och byggnaden där biocellen står. 40 procent av investeringen har täckts av investeringsstöd. Biocellen med tillhörande teknik kostar omkring 2,5 miljoner kronor.

     Strömedlet fungerar även i kombination med halm i djupströbädd.
    Strömedlet fungerar även i kombination med halm i djupströbädd.

    FACEBOOK: Gilla ATL Teknik på Facebook

    Så här läser du vidare

    Är du redan prenumerant? för att läsa vidare


    Bli prenumerant på ATL Premium så ger vi dig ännu mera

    • Obegränsad läsning – alla artiklar på atl.nu
    • Viktiga analyser och extramaterial
    • Nyhetsbrev med chefredaktörens bästa tips
    • ATLs e-tidning kvällen före tidningsdag
    • Spara 98 kr! Ord pris 99 kr/mån
    • Bekväm tillsvidareprenumeration
    • Avsluta när du vill. Ingen bindningstid

    1 kr första månaden. Därefter betalar du 99 kr/mån. Avsluta när du vill.

    Till toppen