Han välkomnar fosforutredning

– Det är för stor risk, säger han.

Under 1950-, 60- och 70-talen gödslades svenska åkrar med stora mängder fosfor, därefter har tillförseln minskat kraftigt.

I vissa områden är fosforhalterna för låga för att ge optimala skördeförutsättningar.

Lönsamheten avgör

För Per Sahlberg, som bland annat odlar vete, maltkorn, oljeväxter och bönor på omkring 700 hektar utanför Lidköping, är det framför allt lönsamheten som avgör fosfortillförseln.

Jorden han brukar har i stora delar låga halter fosfor. Nivån motsvarar klass två på en femgradig skala och ur skördesynpunkt skulle den behöva komma upp i klass tre.

Förr fanns det en mjölkproduktion på gården vilket enligt Per Sahlberg bidrog till att tära på fosforförrådet med den gödselstrategi man då följde.

Nu tillför han lika mycket fosfor som han för bort med skörden och de senaste tre åren har han ökat givan, mycket beroende på att spannmålspriset har gått upp.

Fanns inga pengar

– Jag har ökat fosforgödslingen snarare än minskat den beroende på högre spannmålspriser. När vi låg på 95 öre per kilo vete fanns det absolut inga pengar för att göra någonting, säger han.

– Nu när vi ligger på bättre spannmålspriser får man försöka utnyttja de pengarna för att komma upp i lite bättre nivåer. Men det gäller inte enbart fosfor utan även kalkning och dikning.

Eftersom Per Sahlberg har plöjningsfriodling vill han inte ha ut några tunga gödseltunnor på åkern. Han har i stället tillfört mer fosfor i from av kött- och benmjöl som han lagt i samband med kalkning.

– Försök med maltkorn visar att det skulle svara på lite högre fosforgivor även kortsiktigt, det är frågan om det gör det eller inte, säger han.

– Jag har inget facit på att det verkligen fungerar än, det återstår att se om det var värt pengarna.

Tveksam till slam

Ett sätt att tillföra fosfor är att gödsla med slam, något som kanske kan bli säkrare för lantbrukaren om Naturvårdsverket i sin utredning lyckas ta fram kriterier för kvalitetskrav för slam.

Per Sahlberg tycker att det är bra om utredningen kan belysa det, men det är inte säkert han kommer att använda slam ändå.

– Jag är tveksam till det. Om jag kör ut slam på min åker är det jag som är ansvarig för innehållet. Om det om 20 år kommer fram nya fakta som visar att det innehöll något som man inte har kunskap om i dag, då får jag som markägare ta hela risken.