Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Lantbruk 6 juni

    EU:s tvära vändning om antibiotikan - ska även gälla vid import

    Ett stort steg har tagits för minskad antibiotikaanvändning i EU. Det blir ett stopp för att behandla produktionsdjur i förebyggande syfte. Gruppbehandling med antibiotikapreparat ska minska kraftigt. Även kött som importeras till unionen ska omfattas av de hårdare EU- reglerna.

    Det nya regelpaketet syftar till att kraftigt begränsa användningen av antibiotika i animalieproduktionen. På tisdagen enades EU-parlamentet och rådet, som består av medlemländernas regeringar, om beslutet. Reglerna ska träda i kraft tidigast 2021.

    – Detta är ett jättestort kliv framåt. Det är viktigt för konkurensvillkoren och för att vi ska minska takten i vilken vi driver fram antibiotikaresistens, säger EU-parlamentarikern Fredrick Federley (C) till ATL.

    Retar gallfeber på omvärlden

    Den nya lagen innebär till exempel att djur först måste undersökas kliniskt av en veterinär innan antibiotiska skrivs ut. Det betyder också att utländska köttproducenter, som vill sälja livsmedel till unionen kommer att behöva följa samma regler som europeiska lantbrukare. EU-parlamentarikern Fredrick Federley (C) räknar med att det kommer att bli högljudda internationella protester.

    – Det är många som kommer att protestera mot detta. Men vi kan inte ha hårdare regler i EU om man fortsätter att pumpa in mängder med antibiotika i länder utanför EU. Då flyttar vi bara på problemet. Oavsett var köttet kommer ifrån ska reglerna gälla om det säljs i EU, säger Fredrick Federley (C).

     Antibiotikaanvändningen inom EU stramas upp rejält, men även länder som vill exportera kött till EU måste förhålla sig till reglerna.
    Antibiotikaanvändningen inom EU stramas upp rejält, men även länder som vill exportera kött till EU måste förhålla sig till reglerna. FOTO: dusanpetkovic

    Även från läkemedelsindustrin väntas motståndet bli kompakt. Bara i EU säljs antibiotikapreparat till djur för flera tusen miljarder kronor varje år. Sektorn sysselsätter också ett stort antal människor.

    Ändrade attityder i EU

    Förändringen beskrivs av EU:s tjänstemän som en stor framgång för folkhälsan i EU. Oron är stor att resistenta bakterier ska överföras från livsmedelsproducerande djur till människor, bland annat genom maten. Till exempel ökar problemen med campylobacter och en del salmonellabakterier som uppvisar resistens mot många preparat.

    Förslaget har beretts av kommissionen och det finns en bred överenskommelse i EU-parlamentet och bland europeiska regeringar. Enligt Fredrick Federley har attityden till antibiotikaanvändningen i EU förändrats snabbt på de fyra år som frågan har utretts.

    – För fyra år sedan var intresset för de här frågorna inte stort i EU. Men mycket har hänt, bland annat har Nederländerna lagt om hela sin politik på det här området. Vi ser att i urbana miljöer i EU är antibiotikaanvändningen något som oroar väldigt många.

    Flera undantag

    I början av 2000-talet blev det förbjudet att ge djur antibiotika i tillväxtsyfte, men det förblev tillåtet att ge djur antibiotika i förebyggande syfte. Detta blev ett kryphål i lagstiftningen som många utnyttjade i en del EU-länder.

    – I över tjugo års tid har svenska bönder ställt högre krav än andra EU-länder. Det är också köttproducenter i Sverige som drivit på oss politiker i antibiotikafrågan, inte tvärtom. Det är ett väldigt viktigt beslut som nu har fattats.

    Även om antibiotikaanvändningen väntas minska kraftigt kvarstår flera undantag. Det gäller bland annat förbudet mot att gruppbehandla djur. Fjäderfäbesättningar kommer även i fortsättningen att få behandlas i grupp, eftersom det kan vara tusentals djur i varje stall och att smittorna ofta sprids snabbt.

    – Även vid vissa pester, som om svinpest skulle upptäckas i Sverige, då skulle det självklart gå bra att gruppbehandla med antibiotika, säger Fredrick Federeley.

     - Det är ett jätteviktigt beslut som fattats, men det kommer trots detta ta lång tid innan det är likvärdigt inom hela EU, säger EU-parlamentarikern Frederick Federley om de nya reglerna.
    - Det är ett jätteviktigt beslut som fattats, men det kommer trots detta ta lång tid innan det är likvärdigt inom hela EU, säger EU-parlamentarikern Frederick Federley om de nya reglerna.

    Försvinner ett svenskt mervärde nu om resten av EU minskar sin antibiotikaanvändning?

    – Nej, det kommer snarare att leda till en kostnadsutjämning. Människor som i dag har kunnat ha många djur på liten yta på grund av antibiotika kommer inte kunna ha det längre. Köttpriserna i de här länderna kommer att öka något. Det blir en konkurrensnackdel som jämnas ut något, säger Fredrick Federley och fortsätter:

    – Man väljer gärna svenskt av många andra anledningar, öppna landskap, tryggare slakt, kortare transporter och flera andra saker. Antibiotikaanvändningen vill man ska minska överallt.

    LÄS OCKSÅ: Två länder visar på oroande resistensLÄS OCKSÅ: Så vill kommissionen ändra dina stöd

    Läs mer om

    Så här läser du vidare

    Är du redan prenumerant? för att läsa vidare


    Bli prenumerant på ATL Premium så ger vi dig ännu mera

    • Obegränsad läsning – alla artiklar på atl.nu
    • Viktiga analyser och extramaterial
    • Nyhetsbrev med chefredaktörens bästa tips
    • ATLs e-tidning kvällen före tidningsdag
    • Spara 98 kr! Ord pris 99 kr/mån
    • Bekväm tillsvidareprenumeration
    • Avsluta när du vill. Ingen bindningstid

    1 kr första månaden. Därefter betalar du 99 kr/mån. Avsluta när du vill.

    Till toppen