Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Lantbruk 10 augusti

    Han är inte rädd för elektronik i traktorn

    Elektronik i en lite äldre traktor behöver inte vara farligt om den sköts på rätt sätt. ATL har träffat en som klarat sig utan missöden. Verkstaden har också rekommendationer för hur elektroniken bäst tas om hand.

    Till vardags jobbar Björn Leidelöf med utveckling av flygplan på SAAB i Linköping. Han har ett maskinintresse och teknisk utbildning. Intresset kommer till nytta för att förstå hur hans MF 3080 med Autotronic fungerar. Traktorn innehåller nämligen en del elektronik från tidigt 1990-tal.

    Hur använder du elektroniken i traktorn?

    – Vanlig användning av traktorn. Eftersom jag inte har mark som jag plöjer så utnyttjar jag inte de funktionerna. Men annars använder jag det till fyrhjulsdriften, justering av lyftarmar, in- och urkoppling av PTO, när jag kör med dikeskantsklipparen. Det blir mycket upp och ned runt reflexstolpar. Då är det fantastiskt skönt att bara slå till på en knapp och så åker armarna upp. Likaså åker de ned igen till inställt läge. Jag kan också finjustera höjden med en ratt och slipper dra i en stor spak. I transportkörning kopplas fyrhjuldriften ur vid en viss hastighet, säger Björn Leidelöf.

     En MF 3080 från 1991 kan fungera klanderfritt när det gäller elektroniken. Men det kräver nog att ägaren sköter om den på rätt sätt.
    En MF 3080 från 1991 kan fungera klanderfritt när det gäller elektroniken. Men det kräver nog att ägaren sköter om den på rätt sätt. FOTO: Niklas Larsson

    Många år på nacken

    Tidigare bodde familjen på en gård i Örnsköldsvik och då kom fyrhjulsdriften till användning i snöröjning istället för att lägga på snökedjor. Numera blir det inte lika mycket snökörning på fastigheten utanför Linköping. Traktorn är från 1991 och används förutom till kantslåtter även till lastning i trädgården men också i vägsamfälligheten. Björn har haft traktorn i elva år och den har fått vara med om att renovera en ladugård. Med lastaren flyttade han bland annat stenar till en körbro.

     Spakfritt. Björn Leidelöf uppskattar att slippa dra i spakar när traktorn ska köras.
    Spakfritt. Björn Leidelöf uppskattar att slippa dra i spakar när traktorn ska köras. FOTO: Niklas Larsson

    Hur har elektroniken fungerat?

    – Klanderfritt, helt utan problem, säger Björn Leidelöf.

    Traktorn har gått cirka 5 500 timmar. Enligt Björn Leidelöf, som själv kört cirka 1 000 timmar med den, så har den haft en bra ägare innan och kördes regelbundet på ett lantbruk, men inte på en djurgård. Några reparationer har inte varit nödvändiga. Endast vanlig service har utförts. En justering av handbromsen har gjorts och så har Björn bytt en knapp som han kan manövrera hydraularmarna med från utsidan.

     Kantslåtter och lastning är vanliga arbetsuppgifter för traktorn.
    Kantslåtter och lastning är vanliga arbetsuppgifter för traktorn. FOTO: Niklas Larsson

    ”Mycket bekvämare att använda knapparna”

    När Björn hade köpt traktorn lossade han på inredningen och gjorde rent. Han kontrollerade också elkablagen, att de såg hela ut och att de satt fast.

    Vad vill du säga till de som är skeptiska till elektronik i traktorn?

    – Var inte det. Det är så mycket bekvämare att använda knapparna. Det är lättförståeligt med stora och tydliga symboler. Och så får jag fyrhjulsbroms när fyrhjulsdriften kopplas in, vilket uppskattas på vintern.

    Kommer du klara att laga elektroniken om den skulle gå sönder?

    – Det finns ett fantastiskt utbud av begagnade delar på nätsajter. Så det är jag inte orolig för.

     Hare eller sköldpadda.
    Hare eller sköldpadda. FOTO: Niklas Larsson

    Vatten – en stor bov till tekniska fel

    ATL ringde upp Mikael Knutsson, reservdelschef på GH:s Traktorcity i Mantorp, som säljer och servar MF-traktorer för att fråga om hans erfarenheter av elektronik.

    Hur kan man undvika fel på elektroniken?

    – Väder och vind, fukt och kyla, det är det som tär på det. Och det är ju svårt att undvika som lantbrukare. Vatten är den stora boven, och ärgning. Det blir ärgat på kontakter.

    Ärgning kan drabba även nya maskiner. Har de stått i en hamn och fått saltvatten på sig kan problem uppstå redan från start.

    Att hålla elektroniken torr är medicinen, det menar Mikael Knutsson. Lantbrukare som är noga med att ställa in traktorerna får mindre problem, eller inga alls. Cirkulation och torrt inomhusklimat samt att man gör rent, det är bra. Och att man gör service vid rätt tidpunkt. Mekaniska delar går också sönder vid för hård belastning.

     Björn Leidelöf säger att han har nytta av elektroniken och att han inte vill ha en traktor utan elektronik.
    Björn Leidelöf säger att han har nytta av elektroniken och att han inte vill ha en traktor utan elektronik. FOTO: Niklas Larsson

    LÄS OCKSÅ: Elektroniken skapade ny körupplevelseLÄS OCKSÅ: Är detta det säkraste sättet att byta traktordäck?

    Massey-Ferguson 3080

    Tillverkningsår: 1988-1993

    Motor: A6.354

    Antal cylindrar: 6

    Cylindervolym: ca 5,8 liter

    Max effekt: 100 hp vid 2 200 rpm

    Max vridmoment: 380 Nm vid 1 400 rpm

    Antal växlar: 32+32

    Källa: Konedata

    Kommentarer

    Genom att kommentera på Atl så godkänner du våra regler.

    Läs mer om

    Till toppen