Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    ❯ Lantbruk 16 juni

    Djurbönder drabbas av orimliga villkor

    Lantbrukare som söker tillstånd för att utöka djurproduktionen utsätts för en rättsosäker process och kan få krav på helt obefogade åtgärder när de vill bygga ut.

     Lantbrukare som vill bygga ut verksamheten ställs ofta inför obefogade krav.
    Lantbrukare som vill bygga ut verksamheten ställs ofta inför obefogade krav. FOTO: Mostphotos

    När lantbrukare vill bygga ut sin djurproduktion över ett visst antal djur krävs tillstånd från länsstyrelsen. Tillståndsprocessen är komplex och kräver i de allra flesta fall hjälp av konsulter. Flera rådgivare som under många år hjälpt till med tillståndsprocessen vittnar om att utredningsarbetet bara växer.

    – Villkoren som ställs på lantbrukare borde vara logiska och befogade men nu känns det som vi får lägga mycket tid för våra kunders räkning i att visa orimligheten i vissa krav, säger Andreas Gustavsson, miljörådgivare på Hushållningssällskapet i Skaraborg.

    LÄS OCKSÅ: Flaskhalsen som hindrar expanderande lantbrukare

    Alltid remissförfarande

    Bodil Paulsson, miljörådgivare på Lovang Lantbrukskonsult i Östergötland, påpekar att när det gäller generella föreskrifter för lantbruk sker alltid ett remissförfarande där branschnära intressen får ge sina synpunkter innan reglerna införs. Men detta gäller inte villkoren som ställs på tillståndspliktiga företag.



    – Det är väldigt märkligt eftersom dessa villkor kan vara ännu mer ingripande och kostsamma för lantbrukaren än andra föreskrifter, säger hon.

    Det kan resultera i att lantbrukaren måste finna sig i att mycket osakliga krav ställs om de inte väljer att överklaga.

    – Som producent står du inför valet att överklaga och skjuta på byggplanerna ytterligare ett år eller acceptera villkoren även om de är ogrundade och kostar pengar, säger hon.

    Behandlar bönder olika

    Ett exempel på det är en kycklinguppfödare som fick krav på att gödselspridaren ska tvättas på en tät platta med uppsamling av vattnet.

    – Har du kört ut gödsel i en dos av fem ton per hektar på åkern alldeles innan kan det inte vara ett problem om man får ut lite tvättvattnet på backen från en rensopad gödselspridare, säger Bodil Paulsson.

    ATL har tidigare uppmärksammat att olika länsstyrelser behandlar frågan om djurbönders vattenuttag på olika sätt.

    – Det har blivit så stora skillnader mellan olika län att systemet inte längre är rättssäkert som jag ser det, säger Andreas Gustavsson.

    Villkorslistan blir längre

    Markus Hoffman, expert på vatten och växtnäring på LRF, har lång erfarenhet av att jobba med tillståndspliktiga gårdar och upplever att villkorslistan bara blir längre och längre. Han ser en risk i att enskilda handläggare på länsstyrelserna driver utvecklingen och “konstruerar krav där de egentligen har dålig kunskap om åtgärdens effekt och kostnad.”

    – Situationen har blivit allvarligare eftersom en del kommuner i brist på egen agrar kompetens ser villkorslistan som inspiration och tänker att det här kan vara skäligt enligt miljöbalken att kräva av alla gårdar i den ordinarie miljötillsynen, säger han.

    Utvecklas i takt med kraven

    Martin Jansson är ordförande för miljöprövningsdelegationen i Västra Götaland, som är den funktion inom länsstyrelsen som fattar beslut i ansökningar om tillståndståndspliktig verksamhet.

    – Våra tillstånd utvecklas i takt med att kraven från lagstiftaren, det vill säga regeringen, riksdagen och EU ökar, säger han.

    Miljöprövningsdelegationerna har också ett uppdrag från regeringen att samverka nationellt vilket man gör i en samverkansgrupp påpekar han.

    Är tillståndsprövningen samstämmig nationellt i dag tycker du?

    – Ja, det måste jag hävda. Sedan finns det säkert andra som har andra uppfattningar om det. Men vi jobbar så gott vi kan med de medel som står till vårt förfogande, säger Martin Jansson.

    LÄS OCKSÅ: Flaskhalsen som hindrar expanderande lantbrukareLÄS MER: Stora djurbönders vattenbehov en stridsfrågaLÄS MER: Kamp om vattnet slår mot satsande bönderLÄS MER: Hävt förbud ger ringar på vattnet

    Verksamheten måste miljöprovas

    Dagens produktionslantbruk med djurhållning är oftast så stora att man måste få verksamheten ”miljöprövad” hos myndigheterna innan man kan sätta igång. För de största verksamheterna gäller att man måste ansöka om miljötillstånd hos länsstyrelsen, och för flertalet av övriga lantbruk med djur gäller att de måste lämna in en anmälan om djurhållning till kommunen. Oavsett vilken instans som man lämnar in ansökan/anmälan till så resulterar detta, efter längre eller kortare tid, i att man får ett beslut med individuella villkor eller försiktighetsmått för verksamheten. Man får alltså extra krav på sig, som går utöver den allmänna lagstiftningen.

    Källa: Bodil Paulsson, Lovang Lantbrukskonsult

    Så här läser du vidare

    Är du redan prenumerant? för att läsa vidare


    Bli prenumerant på ATL Premium så ger vi dig ännu mera

    • Utvald kvalitetsläsning
    • Viktiga analyser och extramaterial
    • Nyhetsbrev med chefredaktörens bästa tips
    • ATLs e-tidning kvällen före tidningsdag
    Prova-på-pris
    49:-/mån
    • 3 mån för bara 147 kr (ord pris 297 kr)
    • Ingen bindningstid
    • Spara 150 kr
    Till toppen