Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag

    De låter kunderna jobba på gården

    OSLO.

    Andelsjordbruk har slagit igenom stort i Norge under de senaste åren. För ATL berättar Alexandra Devik från föreningen för ekologiska producenter och konsumenter i Norge, om framgångskonceptet.

     Alexandra Devik på Oikos.
    Alexandra Devik på Oikos. FOTO: Emma Gerritsen

    I Norge finns nu nästan 70 gårdar med omkring 4 500 andelsägare, varav ungefär häften har startats de senaste två åren. Alla gårdar odlar grönsaker och några erbjuder även ägg och kött.

    Alexandra Devik på Oikos, föreningen för ekologiska producenter och konsumenter i Norge, har jobbat med andelsjordbruk sedan 2014. Sedan ett år tillbaka jobbar hon heltid med information och rådgivning till nya och gamla andelsodlare.

    – I år anordnar vi en kurs på tre gånger tre dagar då vi bland annat diskuterar ekonomi, kommunikation och juridik. Det är 24 deltagare, en del är gårdar har redan kommit igång medan andra står i startgroparna.

    Trygga avsättningen

    Målet med konceptet är att lantbrukare ska kunna trygga avsättningen för sina produkter redan i början av säsongen. Konsumenterna eller medlemmarna är med och delar risken med lantbrukaren – ett bra år får de mer i matkassen, ett sämre år mindre. Ibland blir det mer morötter och mindre kål än planerat vilket också är en del av lantbrukets verklighet som konsumenterna i det här fallet tvingas anpassa sig till.



    Norges första andelsjordbruk startade 2006 på Øverland gård några mil väster om Oslo. Det var en grupp konsumenter som tog initiativet och anställde en odlare för att göra större delen av arbetet. Ungefär hälften av Norges andelsjordbruk är organiserade på liknande sätt.

    Skördar själva

    Medlemmarna skördar själva sina grönsaker och hjälper även till ett antal timmar utöver det. Øverland gård har idag 340 medlemmar och flera står på väntelista.

    Den andra hälften av gårdarna i Norge är producentdrivna. Även där är det vanliga att gårdens medlemmar eller andelsägare skördar det mesta själva.

    – Arbetskraften är den största utgiften, förklarar Alexandra. Om medlemmarna inte gjorde en del av arbetet själva skulle det bli väldigt dyrt.

    Även i Sverige

    Andelsodling är på uppgång även här i Sverige och det finns nu ett 30-tal andelsjordbruk runt om i landet. Alla har startats och drivs av lantbrukare själva. Det händer att medlemmarna deltar i arbetet på gårdarna vid enstaka tillfällen men det är ett sätt att bygga relationer snarare än en lösning på gårdens behov av arbetskraft.

    – Andelsjordbruk bygger på att det finns en insyn i verksamheten och ekonomisk transparens, säger Alexandra. Syftet är bland annat att odlaren ska få en garanterad, skälig lön.

    LÄS MER: Fler köper in sig i jordbrukLÄS MER: Kommun köper in sig i andelsjordbruk

    Läs mer om

    Så här läser du vidare

    Är du redan prenumerant? för att läsa vidare


    Bli prenumerant på ATL Premium så ger vi dig ännu mera

    • Utvald kvalitetsläsning
    • Viktiga analyser och extramaterial
    • Nyhetsbrev med chefredaktörens bästa tips
    • ATLs e-tidning kvällen före tidningsdag
    ATL Premium
    99:-/mån
    • 3 månader för 297 kr (99kr/mån)
    • Ingen bindningstid
    • Missa inget viktigt!
    Till toppen