Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Lantbruk 7 augusti

    Torkan kan ge brist på foder i åratal

    Den extrema torkan riskerar att drabba fodertillgången på hö, halm och ensilage i flera år framöver.

    – Det svenska lantbruket är inte anpassat för att hantera sådana krissituationer som torkan är, säger Erik Hartman, vd på branschorganisationen Foder och Spannmål.

     Ensilage likt det på Tarby gård i Vallentuna riskerar att bli svårare att ta fram de kommande åren. Arkivbild.
    Ensilage likt det på Tarby gård i Vallentuna riskerar att bli svårare att ta fram de kommande åren. Arkivbild. FOTO: TT

    Det svenska lantbruket är under hård press. Torkan slår inte enbart mot svenska skördar, värmen har även allvarliga konsekvenser för grödor runt om i Europa. Det leder bland annat till högre spannmålspriser vilket gör kraftfodret dyrare och mer kostsamt för svenska djurbönder.

    Fröodling hotas av torkan

    Den mest alarmerande situationen är dock bristen på grovfoder. Utan tillgång till hö, halm och ensilage tvingas hästar, kor och får till nödslakt.

    Sommarens torka medför även att den framtida grovfodertillgången är hotad.

    ”Vallfröodlingen som är själva förutsättningen till allt det som ska bli hö och ensilage har lidit fruktansvärt av torkan”, säger branschorganisationen Sveriges Frö- och oljeväxtodlares vd Anneli Kihlstrand.

    Den svenska fröodlingen uppgår till 16 000 hektar, vilket är småpotatis i jämförelse med grödor som vete, raps och havre.

    Men vid en normal skörd ges utsädet till en miljon hektar vall, åkermark vars syfte är att uppbringa hö samt vallväxer som ingår i ensilage.

    “Långsiktigt bekymmer”

    Årets torka har dock slagit undan benen för den nysådda frögrödan. Den viktiga vitklövern såg ut att ha goda förutsättningar, med många humlor och bin för pollinering. Värmen innebar dock att Vitklövern inte växte upp till normal storlek, vilket har gjort tröskandet nästintill omöjligt.

    Sett till hela fröodlingen ligger även grovfodertillgången för 2020–2021 i riskzonen, enligt Kihlstrand.

    ”Jag ser ett långsiktigt bekymmer i att vi inte kan etablera en ny frögröda i år, det kan tvinga lantbrukare att behålla gamla vallar för skörd ett år till.”

    Oroad bransch

    I normalfall produceras omkring två miljoner ton kraftfoder per år i Sverige. Den största aktören återfinns i Lantmännen som står för hälften av marknaden. Tätt efter följer bolagen Svenska Foder och Swedish Agro. Tillgången på grovfoder är svårare att bedöma då det till stor del odlas av lantbrukarna själva, enligt Erik Hartman, vd för branschorganisationen Foder och Spannmål. Han delar Frö- och oljeväxtodlarnas huvudbry.

    ”De första som tar smällen av torkan är djuren som du och jag ser ute i hagen. Därefter finns en lång lista över konvulsioner för hela lantbruket, däribland konsekvenserna med uttorkad vall nu och under nästa år, problem med nyetablering av vall och sedan fröproblematiken därefter”, säger Erik Hartman.

    LÄS OCKSÅ: Ovanligt stor skörd av helsäd

    LÄS OCKSÅ: Halv miljard i stöd för bönder hålls inne

    Fakta: Torka, foderbrist och nödslakt

    Många finansiellt pressade bönder tvingas till följd av foderbrist till nödslakt, alltså att slakta sina djur i förtid. Problemet hänger samman med värmen och torkan, som enligt branschkällor har slagit ut kanske hälften av landets foderskörd.

    Krisläget har skapat en rekordlång kö till landets slakterier och även lett till varningar för brist på svenska mejeriprodukter i höst.

    Enligt Livsmedelsverket kan det bli aktuellt med så kallade återtag från slakterier som inte kan sälja köttet vidare. Det innebär att intresserade bönder hämtar tillbaka det styckade köttet och säljer det själva, ett förfarande som kräver kommunalt tillstånd.

    Källa: Livsmedelsverket

    Fakta: Minskade skördar

    Skördeprognosen för 2018 visar på totalt 4,2 miljoner ton, vilket motsvarar en minskning med ungefär 30 procent jämfört med snittet för de senaste fem åren. Skördekvoten är den minsta sedan 1992.

    Talen i tabellen avser 1000-tals ton.

    Gröda 5-årssnitt 2018

    Höstvete 2 511 1 543

    Vårvete 368 269

    Råg 142 96

    Korn 1 672 1 243

    Havre 742 508

    Rågvete 178 75

    Trindsäd 156 147

    Oljeväxter 345 262

    Övrigt 62 40

    Totalt 6 176 4 182

    Källa: Lantmännen

    Kommentarer

    Genom att kommentera på Atl så godkänner du våra regler.

    Läs mer om

    Till toppen