Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag

    "Arla bör kunna betala för nationella mervärden"

    VARE.

    Betala för nationella mervärden och banta koncernstyrelsen. Det är önskemål som Arla-bönder i Sverige, Danmark, Tyskland och England skickar med inför representantskapet i Köpenhamn.

     Stefan Warefelt vill se Arla betala för nationella mervärden: Inte fel att mervinsten går tillbaka till den som skapat den menar han.
    Stefan Warefelt vill se Arla betala för nationella mervärden: Inte fel att mervinsten går tillbaka till den som skapat den menar han.

    Det möte Arla Foods representantskap samlas till på tisdag är kanske det viktigaste på länge och med stora framtidsfrågor att ta ställning till. Låga avräkningspriser är en och konsekvenserna av Brexit en annan. Att hålla ihop ett kooperativ med medlemmar i sju länder och ändå ta hänsyn till olika produktionsvillkor är en annan stor utmaning.

    PREMIUM Marknadskrönika: Marknaden utmanar Arlas affärsmodell

    Stefan Warefelt och hans fru Karin i Vare utanför Varberg är Arla-bönder i tredje generation på Yttregård med 75 mjölkande kor. Han är i stort sett nöjd med att vara Arla-medlem som Arla Foods ser ut i dag.

    – Jag kan inte säga att jag är toppennöjd och att allt är fantastiskt. Vi får inte 4,50 för mjölken. Jag vill gärna ha ett högre mjölkpris och se att Arla kan hävda sig konkurrensen, säger Stefan Warefelt, men tillägger samtidigt:



    – Men jag kan säga att för mig som mjölkbonde och företagare som säljer mjölk, är Arla ett bra sätt att sälja mjölk på. Jag kan inte se något som tilltalar mig mer. Att sälja direkt till affär är jättetufft, det vet jag, säger han.

    Betala för mervärden

    Trots det så ser han vägar Arla borde kunna förändras på. Ett är att ge mer betalt till de medlemmar som ger ett mervärde som marknaden är beredd att betala för.

    – Jag ser inget problem med ett nationellt tillägg i Tyskland om man kan ta ut det på en tysk marknad, likväl som vi kan ha ett nationellt tillägg i Sverige. Det är inget fel med att mervinsten går tillbaka till de som skapat den. Men det måste vara en transparent prissättning, betonar Stefan Warefelt.

    Samverkan kan ge styrka

    De senaste årens kraftiga tillväxt och fusionsbyggande hoppas han visserligen går in i en lugnare fas nu, men säger samtidigt att han ser fördelar med Arla Foods internationella struktur.

    – Tillväxt ligger ju i företagandet och fusion kan ju vara ett sätt att snabbt komma in på en marknad och utveckla nya produkter på.

    – Visst finns det kulturskillnader och utmaningar, men dem ska man ta till vara så att ett plus ett blir tre. Kan man med olika bakgrund samverka då blir man väldigt stark, säger Stefan Warefelt.

    Gillar den kooperativa formen

    Kooperation som organisationsform tycker han är bra för mjölkbönder och han vill inte se någon bolagisering av koncernen. Att Arla likt Keops pyramid skulle skapa långa avstånd mellan de som styr och de som producerar ser han ingen risk med, träffytorna med styrelse vid olika kretsmöten tycker han är bra.

    – Sedan går det ju alltid att slänga i väg ett mejl om det är något man vill säga eller undrar över. Det gör jag.

    Positiv till Hantoft

    Styrelseordförande Åke Hantoft är åter nominerad till styrelsen, vilket sannolikt betyder att han också är en stark kandidat till att hantera ordförandeklubban ett år till, det sjunde året i så fall. Stefan Warefelt ser positivt på det, och inte bara för att han också är hallänning.

    – Jag tycker att Åke Hantoft gett ett stabilt intryck. Han har varit med i den tuffa motgång som varit och det har gett erfarenhet. Jag är tillfreds med honom som ordförande, men man får se till att det finns någon som kan ta över efter honom.

    Riskerna då, ser du några risker med Arla Foods som det ser ut i dag?

    – Risken som jag ser det är passiva medlemmar. Det är viktigt att vi är aktiva och vill framåt. Likgiltighet bland medlemmarna är en stor risk, säger Stefan Warefelt.

    LÄS OCKSÅ “Den internationella mjölkkrisen påverkar oss också”

    Arla Foods, medlemmar och organisationsstruktur

    Antal medlemmar 2016, antal 2012 inom parentes

    Danmark: 2 877 (3 354)

    Sverige: 2 972 (3 661)

    Tyskland: 2 461 (2 911)

    Storbritannien: 2 485 (1 584)

    Belgien: 852 (501)

    Luxemburg: 218 (245)

    Nederländerna: 57 (-)

    Övriga leverantörer: Cirka 1 400 (baserat på ATL:s uträkning på invägd mjölk från icke-medlemmar delat med snittinvägningen per medlem)

    Så styrs Arla

    Ägare: 11 922

    Kretsråd: – (Sverige, 130)

    Representantskap: 179

    Styrelse: 14

    Nationella råd: 4

    Direktion: 2

    Koncernledning: 5

    Funktionsområden: 7

    Medarbetare: 18 765 (1,6 per medlem)

    Arlas ägarstyrning

    Medlemmarna organiseras i kretsråd. Dessa väljer representanter för att representera kretsrådet och medlemmarna i representantskapet (motsvarande fullmäktige). Fullmäktige väljer styrelse som sedan väljer ordförande.

    Medlemmar i Centraleuropa och Storbritannien är anslutna via kooperativ, men Arla ser nu över möjligheterna att låta dessa medlemmar också bli direktanslutna i Arla Foods amba.

    Läs mer om

    Så här läser du vidare

    Är du redan prenumerant? för att läsa vidare


    Bli prenumerant på ATL Premium så ger vi dig ännu mera

    • Utvald kvalitetsläsning
    • Viktiga analyser och extramaterial
    • Nyhetsbrev med chefredaktörens bästa tips
    • ATLs e-tidning kvällen före tidningsdag
    Prova-på-pris
    49:-/mån
    • 3 mån för bara 147 kr (ord pris 297 kr)
    • Ingen bindningstid
    • Spara 150 kr
    Till toppen