Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Lantbruk 6 april

    Allt mer svenskt i offentliga kök

    Ny statistik visar att värdeandelen för svenska animaliska livsmedel inom offentlig sektor uppgick till 67 procent under 2017, en dryg procentenhet mer än året innan. Den nedåtgående trenden för svensk ost har vänt samtidigt som köttets uppgång har bromsat in. 

    ATL har tagit del av färsk statistik som visar hur stor andel svenskproducerade kött-, fågel- och mejerivaror som upphandlas av Sveriges kommuner och landsting. I rapporten, som DKAB Service gjort på uppdrag av LRF, framgår bland annat att svensk fågel går fortsatt bra. Värdet för oberedd fågel låg på 88,1 procent förra året, en ökning med två procentenheter jämfört med 2016. Under samma period ökade fågelprodukternas värdeandel med 8,1 procentenheter och landade på 58,6 procent 2017.

    – Den svenska fågeln flyger fortfarande. Som med all djuruppfödning spelar diskussionen om antibiotika en stor roll och kycklingen vinner även på klimatdebatten. Svenska kycklingfiléer är kanske lite dyrare än utländska men köken föredrar hög kvalitet, säger Pirjo Gustafsson på LRF.

     Pirjo Gustafsson, ansvarig för frågor om offentlig upphandling på LRF.
    Pirjo Gustafsson, ansvarig för frågor om offentlig upphandling på LRF.

    Värdet för den offentliga livsmedelsmarknaden uppskattas fortfarande till 8 miljarder kronor. Sedan 2013 har den svenska totalvolymen ökat med tre procentenheter till 83 procent förra året. Den samlade värdeandelen för 2017 var däremot betydligt lägre och uppgick till 67 procent, en ökning med 1,2 procentenheter jämfört med föregående år.

    Volymfråga

    – När det gäller mjölken är volymen större än värdet. Eftersom det handlar om stora mängder mjölk och andra mejerivaror så påverkar det den totala statistiken, säger Pirjo Gustafsson.  

    Sedan 2013 har volymen för svenska mejerivaror minskat marginellt med en dryg procent och stod 2017 för 94,5 procent. Andelen svensk ost har krympt i flera år men nu verkar den nedåtgående trenden ha brutits. Jämfört med 2016 ökade ostens värdeandelen med 1,5 procentenhet och landade på 34,6 procent förra året. Volymen ökade från 28,6 till 30,8 procent.

    – Det är roligt att osten har vänt uppåt även om det inte är en så stor ökning. Det är positivt att det finns svenska alternativ till gouda och edamer och att mejerierna jobbar med färdigskivade produkter, säger Pirjo Gustafsson.

    Hård ostkonkurrens

    Arla Sveriges presschef Erik Bratthall märker av att svensk ost går bra även om konkurrensen från utlandet är hård.   

    – Den stora ostproduktionen i Europa pressar priserna men vi ser en stark efterfrågan på svensk ost i butik. Arla investerar i svensk osttillverkning för att göra den konkurrenskraftig, Kvibille och Östersund är exempel på tunga investeringar som vi gjort det senaste två åren, säger Erik Bratthall.

     Pressbild på Erik Bratthall, presschef på Arla Sverige.
    Pressbild på Erik Bratthall, presschef på Arla Sverige. FOTO: Jonatan Jacobson

    När det gäller kött och köttprodukter har ökningen bromsat in. Under perioden 2013 till 2015 ökade värdeandelen för oberett svenskt kött med 10,2 procent. 2017 landade värdeandelen på 62,3 procent, en ökning med 2,5 procent jämfört med 2015. Svenskt Kötts vd Elisabet Qvarford blir dock inte oroad av statistiken.

    Ny lag

    – Det är ändå en fortsatt ökning och en fantastisk utveckling sedan 2013, det visar på en stark vilja hos upphandlare och politiker. Jag tror också att vi kan se en större effekt av den nya upphandlingslagen när fler kommuner påbörjar nya upphandlingsrundor. Jag hoppas att den kommande regeringen också vill hålla uppe tempot i frågan. 

     Svenskt Kötts vd Elisabet Qvarford.
    Svenskt Kötts vd Elisabet Qvarford.

    Den 1 januari 2017 trädde en ny lag om offentlig upphandling i kraft som kan bidra till att kommuner och landsting väljer svenskt i högre grad.

    – Min uppfattning är att kommunerna vill handla svenskt men det är avtal och politik som styr. Och vi har ju en civilminister som har övervägt ytterligare tvingande åtgärder, säger Pirjo Gustafsson.

    LÄS OCKSÅ: Siffrorna 2016 – Svenskt kött vinner markLÄS OCKSÅ: Ministern hotar med lagstiftningLÄS OCKSÅ: Klippans kommun väljer närproducerad matLÄS OCKSÅ: Så går det till när kommunerna upphandlar svensktLÄS OCKSÅ: Minister utvärderar upphandlingslagen

    Så här läser du vidare

    Är du redan prenumerant? för att läsa vidare


    Bli prenumerant på ATL Premium så ger vi dig ännu mera

    • Obegränsad läsning – alla artiklar på atl.nu
    • Viktiga analyser och extramaterial
    • Nyhetsbrev med chefredaktörens bästa tips
    • ATLs e-tidning kvällen före tidningsdag
    • Spara 98 kr! Ord pris 99 kr/mån
    • Bekväm tillsvidareprenumeration
    • Avsluta när du vill. Ingen bindningstid

    1 kr första månaden. Därefter betalar du 99 kr/mån. Avsluta när du vill.

    Till toppen