Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    ❯ Krönika 30 september 2016

    Staten blundar för klimateffekterna

    USA:s presidenter är enligt den amerikanska konstitutionen skyldiga att återkommande för kongressen redovisa tillståndet i landet, State of the Union adress.

    FOTO: Malin Eborn

    Utan vidare paralleller med Amerika kan det vara dags för en redovisning av tillståndet på landet och särskilt tillståndet i jordbruket, ett tillstånd som mycket sällan mer än i svepande form adresseras i Sverige.

    Det svenska jordbruket, avser då växtodlingen, befinner sig i dag i ett rätt så pressat tillstånd, varför är det så?

    Aldrig förr har insatserna och riskerna varit större i växtodlingsföretagandet. Svaga priser på avsalugrödor och stigande på insatsvaror är den klassiska orsaken till pressade tillstånd i jordbruket. Detta förhållande gäller nu som förr men som alltid i företagande är det en risk som måste ingå i kalkylen.

    Det har däremot tillkommit ytterligare en faktor som högst väsentligt har gjort kalkylen betydligt svårare att beräkna, nämligen det nya klimatet och då framför allt den stigande temperaturen.



    Klimatet och dess effekter har alltid varit svårt att parera för jordbruket, köld under vintrarna som orsakat utvintring och kruttorra somrar som resulterat i mer eller mindre missväxt har varit återkommande happenings.

    Det nya klimatet bjuder på lite mer än det nyss nämnda, det är varmare och när det regnar är det fuktigare. Värmen och de understundom fuktigare betingelserna drar också en hel del mindre önskvärt med sig. Framför allt handlar det om ohyra men även annat otyg.

    Förr, när krönikören var något yngre, innebar hösten en tid när frukterna av den nyss avslutade skörden kunde avnjutas, exempelvis smarriga äpplekakor. Numera finns knappt tid på höstarna för kulinariska höjdare som äpplekaka på grund av alla faror som ständigt måste bevakas och eventuellt åtgärdas i fält hösten igenom.

    Ohyra som loppor, löss och steklar förkommer i dagens odlingslandskap i en aldrig skådad omfattning och utgör ett ständigt hot mot grödornas väl och ve.

    Jordbrukarna och deras medarbetare är givetvis mycket alerta och har ständig koll på läget i fält. Märkligare är däremot statens sätt att tackla utvecklingen av fler och möjligen nya skadegörare som har en allvarlig inverkan på odlingssäkerheten.

    Statens utsända har utan tvekan mycket bra kunskap om vad som händer i fält, men när det så har konstaterats börjar staten sätta käppar hjulet när jordbruket ska lösa registrerade problem. Av någon anledning väljer staten att blunda för att framgångsrika lösningar behövs för att hantera de effekter som utredning efter utredning slår fast att klimatförändringen ger och kommer att ge upphov till.

    Det är högt på tiden för Sverige att inse att på denna halvö som delas med Norge kan allt det inträffa i fält som förr bara antogs, och fortfarande antas, kunna inträffa på Tivoli och söder därom. I klartext, det svenska jordbruket behöver ha tillgång hjälpmedel som övriga Europa för att klara klimatförändringen.

    Sa jag förresten att det är torrt, lika torrt som för ett par år sedan när dräneringsrören kunde användas för skorptorkning.

    Så här läser du vidare

    Är du redan prenumerant? för att läsa vidare


    Bli prenumerant på ATL Premium så ger vi dig ännu mera

    • Utvald kvalitetsläsning
    • Viktiga analyser och extramaterial
    • Nyhetsbrev med chefredaktörens bästa tips
    • ATLs e-tidning kvällen före tidningsdag
    Prova-på-pris
    49:-/mån
    • 3 mån för bara 147 kr (ord pris 297 kr)
    • Ingen bindningstid
    • Spara 150 kr
    Till toppen