Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    ❯ Krönika 23 juni

    "Lillebror-stämpla inte svensk produktion"

    Sverige har i genomsnitt mindre djurbesättningar än de flesta andra länder. Men innebär det att de är bättre på djuruppfödning än vad vi är? Ebba Schwan, Djurhälsoveterinär, om smittspridning i veckans krönika.

     Ebba Schwan, Djurhälsoveterinär, Gård & djurhälsan.
    Ebba Schwan, Djurhälsoveterinär, Gård & djurhälsan.

    En smittoöverföring kan ske på två sätt mellan två djur. Från den ena till den andra, och tvärtom. Om två djur träffas en gång så innebär det alltså två tillfällen där smitta kan ske. Om fyra djur träffas blir antalet smittotillfällen tolv.

    Om 8 djur träffas kan smitta överföras 56 gånger. Om 20 djur förs ihop i en grupp blir antalet smittotillfällen 380 och någonstans där orkar jag inte räkna längre.

    Och det orkar tydligen inte de som kom på idén med så kallade feedlots heller. Enorma slutgödningssystem för nötkreatur som vi ser runt om i världen där tusentals djur förs samman på liten yta. Smittspridningen som sker i dessa system kan räknas i miljontal. Helt naturligt blir antibiotikaanvändning i sådan uppfödning hög.

    Problem med djurhälsa och smittsamma sjukdomar i relation till vår livsmedelskonsumtion är väldigt aktuellt i dag. Ibland så man nästan undrar – hur klarade de sig förr? Var djuren inte sjuka då?



    Jo, säkert. Men vi flyttade inte runt dem i samma utsträckning och vi hade inte lika djurtäta produktioner. Det gör skillnad. Om man orkar räkna.

    Sverige har i genomsnitt mindre djurbesättningar än de flesta andra länder. Det gäller alla djurslag. Ibland lyfts detta fram som att vi ”ligger efter” i utvecklingen, men kanske är det delvis också en effekt av att små djurenheter ger ett gott hälsoläge vilket ger en effektiv produktion som gör att man kanske inte behöver utöka besättningens storlek för att producera lika mycket.

    Vi har i snitt 87 mjölkkor per besättning medan Danmark har nästan dubbel så många.

    De smågrisproducerande suggbesättningarna i Sverige har i snitt nästan 200 suggor per besättning medan man i Danmark börjar närma sig 1000 suggor för en medelbesättning.

    Den allra största andelen svenska fårbesättningar har inte mer än 50 djur. De flesta besättningarna i till exempel England är på flera hundra tackor.

    Innebär det att de är bättre på djuruppfödning än vad vi är?

    Om vi förutsätter att lönsamheten på en gård måste vara tillräckligt god för att produktionen ska fortgå över tid, och att detta gäller såväl i Sverige som utomlands, indikerar ju ovanstående tydliga skillnad i besättningsstorlek att de svenska besättningarna kanske klarar sin lönsamhet på mindre antal djur.

    Visst har vi en utveckling mot större besättningar, men den finns utomlands också och vi har oavsett fortfarande små besättningar i jämförelse.

    Det är ju i andra sammanhang en företagsekonomisk dröm – att producera bra på mindre råvara liksom. Det är ju LEAN, ekonomiskt, effektivt, miljövänligt – you name it! Jag tycker det är en aspekt att lyfta fram, istället för att lillebror-stämpla svensk produktion.

    Det finns dessutom vetenskapligt stöd för att en liten frisk besättning är mer lönsam än en större besättning med problem.

    Naturligtvis menar jag för den saken skull inte att Sverige ska stagnera i endast små besättningar, med vår goda djurhälsa har vi förutsättningar för storskaliga produktioner också. Men vi ska tänka smått i det stora, och dela upp stora djurenheter i grupper.

    10 kalvar i en box innebär 290 färre smittotillfällen för dessa kalvar att hantera än om de varit 20.

    Om man orkar räkna.

    Kommentarer

    Genom att kommentera på ATL.nu så godkänner du våra regler.

    Så här läser du vidare

    Är du redan prenumerant? för att läsa vidare


    Bli prenumerant på ATL Premium så ger vi dig ännu mera

    • Utvald kvalitetsläsning
    • Viktiga analyser och extramaterial
    • Nyhetsbrev med chefredaktörens bästa tips
    • ATLs e-tidning kvällen före tidningsdag
    Prova-på-pris
    49:-/mån
    • 3 mån för bara 147 kr (ord pris 297 kr)
    • Ingen bindningstid
    • Spara 150 kr
    Till toppen