Gå till innehåll
  • svg_commentsatlicons_arrow-11atlicons_arrowsvg_facebooksvg_linkedinsvg_mailatlicons_menuatlicons_molnigtsvg_playsvg_searchatliconssvg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login atlicons_like
    ❯ Krönika 13 januari

    Äkta svensk grädde har blivit hårdvaluta

    Nytt år innebär nya förväntningar. 2017 har förutsättningar att bli ett riktigt bra år för mjölkproducenterna.

    Mjölkpriset har inte ännu kommit upp till den nivå som många anser är nödvändig för långsiktig lönsamhet men än så länge ser det ut som att de positiva faktorerna som räddade de flesta mjölkföretagen genom mjölkkrisen under 2015 och 2016 skall bestå under innevarande år.

    Riksbanken kämpar förtvivlat för att få fart på inflationen och därmed kunna höja räntorna till en normal nivå, inga analytiker tror att detta skall ske under innevarande år.

    Köttpriset och därmed kalvpriset kommer sannolikt att förbli högt. Energipriset har varit lågt under det gångna året, elen har redan blivit dyrare medan året började med en nedgång av oljepriset, dock från en relativt hög nivå.

    Sojapriset är på väg uppåt och därmed priset på proteinfoder, sjunkande spannmålpriser kan kanske uppväga totalkostnaden för kraftfoder.



    Striden om grädden är i full gång. Äkta svensk grädde är hårdvaluta. Nytt år brukar innebära nya ambitioner bland konsumenterna. Fortsätter vi att följa våra normala trender så kommer många att byta grädden mot kvarg nu när frossarhelgerna är över.

    Näringsfysiologiskt är grädde och kvarg varandras raka motsats. Kvarg består till största delen av mjölkprotein och saknar nästan helt fett. Ett utmärkt livsmedel om man behöver justera ner kroppsvikten eller vill bygga muskelmassa. En åtgärd som många behöver ta till efter alla helgerna.

    För att inte medborgarna skall tyna bort helt kommer säsongen för semlor som en räddare. En diet helt utan grädde skall ingen behöva utstå och efterfrågan måste upprätthållas på en hög nivå.

    Laktos, som är den största beståndsdelen i mjölk, har det lite motigare att försvara sin existens. Messmör är en av de få produkterna där laktos är huvudbeståndsdel och förutsättningarna för att detta skall bli en jätteprodukt är kanske inte så stora.

    Dryckesmjölk, fil och yoghurt är ekonomiskt fortfarande de viktigaste produkterna och det syns tydligt i butikernas mjölkdiskar. Snart har varje by ett eget mejeri. Förhoppningsvis kan den lokala förankringen öka konsumenternas intresse för dryckesmjölk och öka den sålda volymen. Dryckesmjölk är den enklaste mejeriprodukten och ger normalt bäst netto till säljaren.

    Det största hotet mot det svenska jordbruket i allmänhet och inte minst mjölkproduktionen har vi enligt min mening i myndigheterna. Jordbruksverket och länsstyrelserna tycks helt sakna ambition att inspirera till investering och utveckling av det svenska lantbruket.

    Flera år i handläggningstid för att öka djurhållningen. Investeringsstöden som skall ge ekonomiska förutsättningar att investera är helt oförutsägbara och i brist på besked fungerar stöden snarare som bromskloss. Utbetalning av de årliga EU-ersättningarna såsom gårdsstöd, miljöersättningar och så vidare haltar.

    För den enskilde lantbrukaren motsvarar EU-ersättningarna tio till tjugo procent av omsättningen och i de flesta fall motsvarar beloppen mer än lantbruksföretagets hela lönekostnad. Försenad utbetalning påverkar likviditeten dramatiskt, ingen annan av lantbrukets affärspartner kan uppträda så nonchalant. Enda räddningen är en bra bankkontakt.

    Så här läser du vidare

    Är du redan prenumerant? Logga in här för att läsa vidare


    Bli prenumerant på ATL Premium så ger vi dig ännu mera

    • Utvald kvalitetsläsning
    • Viktiga analyser och extramaterial
    • Nyhetsbrev med chefredaktörens bästa tips
    • ATLs e-tidning kvällen före tidningsdag
    Prova-på-pris
    49:-/mån
    • 3 mån för bara 147 kr (ord pris 297 kr)
    • Ingen bindningstid
    • Spara 150 kr
    Till toppen